Vandraren som är Många

163 1 0
                                    

Vandraren som är många

Prolog

Boston 2019

Skrrrrriiiiii röt jag medans mina vingar brann nästan upp och jag föll tillbaka. Detta var någonting som jag inte hade känt på länge och någonting som jag trodde att jag aldrig skulle kunna känna över huvud taget, längre SMÄRTA.

Jag tittade på Godzilla förskräckt och såg honom fortsätta mot mig, hans kropp såg ut som att den var brinnande och han ansikte var fylld av hat. Jag hade aldrig varit nervös förut när jag slogs, men nu så kände jag att jag var nervös och kanske till och med rädd.

Jag försökte desperat gå bort från Godzilla, jag backade med benen och röt åt honom. Jag försökte skada honom med mina gravitations strålar, men till min skräck så hade dom ingen effekt, det såg till och med ut som att Godzilla log.

Jag fortsatte ändå med min attack i hopp om att det skull kunna få honom att åtminstone bli försvagad, det blev han inte. Taggarna på hans rygg började återigen lysa upp och brann med energi. Och i ett enda stort ryt så släppte han än gigantisk puls av energi.

Den träffade mig och utplånade nästan allting i sin väg inklusive två av mina huvuden. "Hur kan han göra detta"!? tänkte jag förskräckt.

Godzilla var nu ovanför mig och jag i hans nåd. Han tittade ner på mig med sina röda ögon och jag tillbaka. Dom gav den mest hatfulla blicken som man skulle kunna ge till någon. Men jag tänkte inte låta mig själv buga för honom. Jag släppte ut ett ryt mot Godzilla, jag tänkte inte ge upp.

Det var en tyst minut mellan oss, det enda ljudet som fanns var flammorna runt om kring oss. Godzilla morrade åt mig tillslut innan han skrek med sin mörka röst. "Det... här... är... för... MOTHRA!!!!". Och med ofattbar kraft så tog han och stampade ner sin massiva fot på mitt bröst och tryckte ner den hårt inuti min kropp. Jag skrek ut i smärta då en enorm mängd av energi släpptes lös från min mage och började förinta resten av min kropp samt allt annat i området. Mitt sista huvud började disintegreras och därmed det sista av mig.

Efter allt jag hade uppnått, allt jag hade försökt så hade jag förlorat och misslyckats med att ta över den här världen, nu så hade döden sänkt sina vassa klor i mig. Jag fick en sista syn av Godzilla medans jag försvann och det var då som jag, Ghidorah dog en gång för alla. Efter flera tusen år av konstant kämpande mellan dessa två, så hade det äntligen tagit slut. Ghidorah den som var många var nu bara ett minne och Godzilla min ärkefiende var nu Alfa och alla andra titaner bugade sig för honom. Kriget mellan titanerna hade äntligen fått sitt slut.

Författarens Noter:

Tack så mycket för att ni läste detta kapitel och för att ni fortsätter att läsa boken. Kommentera gärna och lämna era tankar samt råd ifall ni har några rekommendationer av vad jag kan göra bättre I framtiden. Det här är min första berättelse som jag någonsin har släppt ut men jag vill ändå helst att ni lämnar tips på Storyn och hur jag bör skriva både här och i kommande kapitel så att jag kan förbättra mig själv.

Tack så mycket,

Ta hand om Varandra och va säker.

Titanus Fenrir UT!!! :) 

Vandraren som är Många Godzilla och Woodwalkers CrossoverWhere stories live. Discover now