Med snabba steg tränger jag mig igenom den folkmassa som redan har bildat sig utanför den enorma arenan. Ungdomar klädda i tjocka kläder och filtar runt om sig, då det är december och kylan har slagit till ordentligt. Lyckligtvis har snön ännu inte kommit, även om jag gillar snön så är jag nu lättad över att den inte kommit med tanke på alla människor som redan nu köar till konserten killarna har ikväll.
Många irriterade suckar hör jag runt om mig, men utbyts snabbt till viskningar när de ser vem jag är. Självklart viskar de till sina vänner att det är jag, tonårsflickan som dejtar pojkbandskillen. Som de skriver i tidningarna, trots att de är väl medvetna om att vi har "dejtat" i snart tre år.
Väl framme vid de stora dörrarna, som lyckligtvis har ett tomt utrymme vid sig då kön börjar en meter framför den, drar jag upp min telefon för att skriva att jag är här i gruppchatten jag har med killarna.
Jag, 07:12
Kan någon öppna den här jävla dörren nu
Omar, 07:13
Ooooch divan har anlänt!
Oscar, 07:13
Inte på humör alltså..
Jag, 07:13
MEN ÖPPNA DÖRRJÄVELN
Baby, 07:14
That's my girl ;) skickar någon nu
Jag, 07:14
Tack:)
Och nej jag är inte på humör klockan är fkn kvart över sju EN LÖRDAGS MORGON och jag gick upp för två timmar sedan vad förväntar ni er
Ogge, 07:15
Ingen tvingade dig att komma hit så tidigt...
Baby, 07:15
Jo jag gjorde det:))))
Oscar, 07:15
Felix that bitch
Omar, 07:15
Vi måste ta skydd boys!!!!
Jag, 07:15
Ja u better :)))
Dörren framför mig öppnas och en lång och muskulös man tar plats i öppningen. Ingen jag känner igen, men han ser granskandes på mig och rynkar på näsan.
"Vanessa?" Frågar han och jag suckar, nickar tungt och han kliver åt sidan så att jag ska kunna ta mig in. Snabbt går jag in och ser runt i den stora lokalen jag hamnat i, men lägger inte märke till något speciellt. Dörren smälls igen bakom mig och den okända mannen går förbi mig.
"Jag antar att du ska till killarna, och jag är inte säker på vart dom nu befinner sig just nu då de aldrig är på en plats längre än tio minuter. Men jag tar dig till deras loge." Yttrar han och jag nickar tacksamt, drar en hand genom mitt mörka hår, som jag för bara några veckor sedan färgade mörkbrunt. Det var verkligen någonting nytt, då jag alltid har haft ljust hår. Men jag trivs förvånansvärt bra i det.
Väl framme vid en vit dörr där namnet The Fooo Conspiracy står skrivet på öppnar mannen dörren, och vi möter ett tyst rum. Alltså befinner de sig inte här just nu.
"De kommer förmodligen hit snart, men vänta här du. Ser jag dem så ber jag dem att komma." Säger mannen och innan jag hinner svara stänger han igen dörren.
Suckandes går jag in i det stökiga rummet, vilket tyder på att de i alla fall har varit här inne. Skräp ligger över hela golvet tillsammans med olika klädesplagg, till och med ett par kalsonger - som jag hoppas är rena. Soffan, som jag antar har haft kuddar i sig, är nu tom med kuddar runt om sig. Hade jag inte varit van så hade jag trott att ett flertal dagisbarn hade befunnit sig här. Men jag är medveten om att det är fyra killar i 19 och 20 års åldern.
Min mobil drar jag upp, en special gjord iPhone 6 plus som är i en matt svart färg, som Felix gav mig i 18 års present.
Samma gruppchatt som jag för några minuter sen var inne i öppnar jag igen.
Jag, 07:26
Vart fuck är ni
Omar, 07:26
Jag och Ogge köper frukost till dig från donken så att du slipper vara så sur
Felix och Oscar vet jag inte
Baby, 07:26
Jag sitter på toa
Jag, 07:26
Awww vad gulliga ni är❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Skynda dig till eran loge Felix
Oscar, 07:26
Jag vet inte vart jag är
Ogge, 07:27
Ingen är förvånad Oscar
Jag, 07:27
Du suger
Oscar, 07:27
Käft :(
Baby, 07:27
Kommer snart bby
Oscar, 07:27
Det är ju läskigt här
Och tyst
Ingen människa syns till
Och det är en jävla labyrint
Hallå
Hjälp mig då era svikare
Jag, 07:30
Men tänd lampan på din telefon och gå någonstans bara någon gång kommer du väl till ett ställe du känner igen
Omar, 07:30
Ingen bryr sig om att du är lost Oscar för det är du alltid
Oscar, 07:30
Elak
Jag skakar flinandes på huvudet och låser igen min telefon, sjunker ner i soffan och stirrar in i väggen. Jag hinner dock inte sitta länge då dörren flyger upp och Felix stiger in i rummet, klädd i ett par blåvit mönstrade byxor och en vit T-shirt. Håret ligger som alltid nertryckt under en keps och ett stort leende sprider sig i hans ansikte när han får syn på mig.
"Tja babyyy!" Yttrar han och sjunker ner i soffan bredvid mig, placerar sin arm runt min midja och kysser mjukt mina läppar.
"Hej Felix." Svarar jag honom med och ler svagt, känner mig en aning piggare av att få vara med honom. För hur mesigt det än låter i mina öron så blir jag verkligen glad av hans närhet, jag känner mig otroligt trygg och lugn med honom.
"Läget?" Frågar han och studerar mitt idag sminkfria ansikte. Det valet tog jag imorse då jag var alldeles för trött och kan dessutom bli sminkad här av killarnas sminkös.
"Trött men annars bra, själv då?" Svarar jag och han släpper ur sig ett lågt skratt.
"Jag mår toppen idag, är sjuuukt taggad för konserten ikväll. Det kommer bli så jävla grymt." Yttrar han drömmandes och som vanligt blir jag glad över att se lyckan i hans ögon när han pratar om något som har med bandet att göra.
Mycket har hänt de två senaste åren, sedan deras Sverige turné. De har utvecklas otroligt mycket inom musiken och har växt sig större i musikvärlden. Fans finns överallt, i vartenda land känns det som. I tidningarna skrivs allt mer om dem, över hela världen. Deras musik spelas överallt, i alla länder och önskemål om uppträdanden i andra länder än Sverige bara stormar in. Det är galet hur fort de har växt, och jag kan inte vara annat än stolt. Även om jag ibland önskar att Felix hade mer tid för mig, så står jag ut med detta. Jag vill inte vara den jobbiga flickvännen som står i vägen för att han ska kunna uppleva sina drömmar. Vi har daglig kontakt, och ses ändå minst fem dagar i veckan då jag flyttat ifrån Växjö och bosatt mig i en egen lägenhet i Stockholm. Här pluggar jag vidare inom psykologi, och trivs enormt bra även om jag ibland saknar min familj.
"Jag med, och det kommer fan bli hel grymt med tanke på ert hårda arbete. Ni har förresten redan en enorm kö utanför, det är sjukt många människor här." Berättar jag och hans leende växer.
"Ååh, kan inte tiden bara gå snabbare!" Utbrister han och sjunker längre ner i soffan.
Jag skrattar lätt och öppnar munnen för att svara, men avbryts av att dörren flyger upp och två personer kliver in i rummet.
"The breakfast for the diva is here!" Skriker Omar och håller upp en McDonalds påse i luften, så som Simba hålls upp i lejonkungen.
__
Iiiih äntligen igång med denna!! Är verkligen taggad på den och jag hoppas att ni kommer tycka om den också! 😃