SYFTET MED LYSSNANDE
"Vi har två öron och en mun, och vi bör använda dem proportionerligt".
- Susan Cain, Quiet: The Power of Introverts in a World That Can't Stop Talking, egen översättning
Har du någonsin haft ett samtal med en tonåring som slutade med att de plötsligt blev frustrerade och anklagade dig för att inte lyssna på dem? Du förstår ingenting för du var så engagerad i samtalet. Jag menar... du ställde frågor, gav fina förslag, kom med bra lösningar och försökte verkligen hjälpa till ...eller?
Känner du igen detta? Du menade väl och trodde att du var snäll och hjälpsam genom att komma med förslag och lösningar till tonåringens bekymmer. Men att komma med lösningar betyder inte nödvändigtvis att du verkligen lyssnade på, eller förstod, tonåringens perspektiv. Att hjälpa betyder för dig att du försöker lösa tonåringens problem. Genom att göra detta förmedlar du att du inte är intresserad av att se situationen genom deras ögon eller förstå utifrån deras perspektiv.
Denna välmenade intention av att hjälpa en annan genom att fixa eller lösa deras problem kan kallas för "rättningsreflex" (Miller & Rollnick, 2013, s.21). En vuxens rättningsreflex kan triggas, till exempel när det är tufft att se en tonåring kämpa eller ha det jobbigt. Du som vuxen blir så kallad hjälpnödig, vilket gör att du känner dig tvungen att agera och fixa problemet snabbt för att förhoppningsvis spara tid för tonåringen och lidande för er båda två. När du blir hjälpnödig blir det lättare för dig att ta på dig dina så kallade fixarbyxor.
Att ta på dig dina fixarbyxor gör det lättare i stunden för tonåringen men detta har också några mindre bra konsekvenser. Indirekt har du förmedlat till tonåringen att du inte tror på att denne kan hantera situationen själv. I grund och botten har du oavsiktligt tagit bort tonåringens eget ansvar för problemet. Du har tagit bort möjligheten för tonåringen själv att komma fram till den bästa lösningen och även möjligheten för dem att lära sig, växa och utvecklas. Att ge efter för vår hjälpnödighet och rättningsreflex eller att ta på oss fixarbyxor är INTE att lyssna med empati eller att lyssna med syftet att förstå.
Tankeövning: Att ta på sig fixarbyxor i ett samtal
Instruktioner: Reflektera över följande frågor.
- I vilka situationer triggas din rättningsreflex? I vilka situationer kan du bli hjälpnödig?
- På vilket sätt har du oavsiktligt tagit på dig dina fixarbyxor och tagit över ett samtal?
- Vad skulle du ha kunnat göra istället för att tagit på dig dina fixarbyxor?
- När har du tidigare kunnat hejda din rättningsreflex? Hur gjorde du då?
VÄLVILLIG ELLER HÄMMANDE
Ett exempel på detta är när vi ger förslag och lösningar till en tonårings problem som inte är efterfrågade. Det är viktigt att reflektera över att vilja en tonåring väl, inte alltid betyder att vi vet vad som är bäst för dem (Ortiz & Skoglund, 2017). Ibland kan vår vänlighet, även om den är välmenande misstolkas av tonåringen, som istället kan tro att vi inte förstår dem. Detta påverkar kommunikationen negativt och hämmar relationen.
Vägspärrar till lyssnande
Lyssnande är en mycket viktig aspekt i kommunikation med tonåringar, men det kan också ibland vara det svåraste. På grund av detta kan det vara hjälpsamt att känna till tolv vanliga responser eller "vägspärrar" som påverkar lyssnande negativt och hindrar god kommunikation (Gordon, 2019).
1. Ge råd, komma med förslag eller lösningar
Handlar om att erbjuda hjälp till en tonåring när den inte efterfrågas.
Vad sägs om...?
Har du tänkt på att...?
Jag skulle nog göra...
2. Ge order eller styra
Att inte ge tonåringen möjligheten att välja eller tänka själv och att berätta för dem vad de ska göra.
Säg inte så!
Gör något åt det då.
Bara sluta, OK!?
3. Varna, tillrättavisa eller hota
Att avråda från att göra någonting och påpeka risker eller faror med en tonårings beteende.
Om du inte börjar lyssna på mig tar jag bort dina telefonprivilegier.
Testa mig inte!
Jag menar allvar. Du kommer få problem.
4. Moralisera, uppmana eller predika
Säg till en tonåring vad de förmår eller borde göra/tänka/känna.
Du borde verkligen inte göra det där vet du...
Du borde veta bättre än så...
5. Övertala med logik, argumentera, föreläsa
Övertyga tonåringen med olika anledningar och skäl samt att försöka lära tonåringen en läxa.
Ja...men
Kom igen...gör det för min skull!
Naturligtvis gillar inte läraren dig när du stör i klassen varje dag!
Kom igen. Du måste gå till skolan. Du vet att det kommer kännas bättre när du väl är där. Jag lovar.
6. Vara dömande, kritisera, skuldbelägga
Handlar om att vara dömande gentemot en tonåring och kritisera hens tankar, känslor eller beteende samt att lägga skuld på tonåringen för att de tänker och gör som de gör.
Du tänker nog inte klart.
Hur tänkte du egentligen?
Ibland tänker du bara på dig själv.
Du har satt dig själv i den här situationen! Det är ditt eget fel.
7. Skambelägga, förlöjliga, etikettera
Handlar om att stoppa tonåringen eller hens beteende i ett fack och förminska hen för sina tankar, känslor och upplevelser. Resultat blir att tonåringen känner sig dum eller blir generad.
Du borde skämmas.
Du är en lipsill.
Du överdriver. Så farligt var det väl inte.
Det var väl inte så smart!
8. Tolka eller analysera
Fokusera på din egen tolkning eller uppfattning av vad tonåringen gör eller säger.
Åh...kom igen nu. Du är bara trött.
Du menar nog inte det du säger.
Jag tror vad du faktiskt menar är...
Hen menade säkert inte det ...
9. Hålla med, samtycka, berömma
Handlar om att värdera (även om det är en positiv värdering) tonåringens tankar, känslor eller beteende eller att ta sidor i en fråga.
Helt rätt! Din lärare borde ha gett dig mer tid för uppgiften.
Precis. Det hade jag också gjort.
Du är verkligen en bra kompis.
Jag håller med dig. Ingen borde få lov att behandla dig så där.
Bra jobbat!
10. Sympatisera eller trösta
Att prata bort en tonårings känslor, minimera deras svårigheter och förneka allvarlighetsgraden i problemen.
Tänk på det positiva...
Så farligt är det inte.
Oroa dig inte. Det löser sig.
Så så...stackars dig.
11. Ställa genomträngande frågor
Ställa frågor med syftet av att samla fakta eller information istället för att lyssna.
Så...vad tycker du?
Gjorde det inte dig arg?
Och....vad gjorde du då?
12. Vara distraherande, humoristisk eller byta samtalsämne
Avleda tonåringen från vad de för närvarande tänker, känner, upplever eller vill prata om.
Kan vi prata om detta en annan dag?
Bit ihop!
Vet du...jag glömde säga att...
Vet du...jag är inte så bra på det här...
Åh...just det. Vi behöver göra...X...istället.
Vill du höra en rolig historia om det här?
När du verkligen vill lyssna på en tonårings tankar och perspektiv men istället går på någon av dessa vägspärrar, kan det få negativa konsekvenser för samtalet och för din relation. Vägspärrarna:
· Hindrar tonåringen från att uttrycka hur hen egentligen känner sig.
· Stör tonåringens förmåga att utforska sina egna tankar, känslor och perspektiv.
· Visar bristande acceptans för tonåringen och hens perspektiv.
· Förmedlar till tonåringen att hen helst borde tänka, känna eller göra annorlunda än hur hen gör.
· Förmedlar att du är expert och vet bäst, inte tonåringen.
· Signalerar att du kan vara obekväm i att höra tonåringens syn på situationen.
När vi oavsiktligt går på vägspärrarna kommer tonåringen troligen att stänga av, börja försvara sig, tystna eller göra tvärtemot det som vi vill. Det som vi tänkte uppnå (ett effektivt samtal) orsakade det motsatta (ett ineffektivt samtal). Fokuset ändrades från att lyssna på och förstå tonåringen till att argumentera och att själv få rätt.
Med andra ord har vi slutat lyssna på varandra. Ett exempel på detta är när vi inleder våra meningar med att säga; "ja, men". Ordet "men" raderar det som sägs innan och ger tyngd åt det som sägs efteråt. Detta är ett bra exempel av vägspärr nr. 5 - Övertala med logik, argumentera, föreläsa.
Kraften i snacket presenterar många samtalsverktyg och strategier för att hjälpa dig uppnå det du vill i samtal med tonåringar samtidigt som du undviker så många vägspärrar som möjligt.
Tankeövning: Ditt eget lyssnande
Instruktioner: Tänk tillbaka till ett samtal du har haft med en person eller en tonåring som du upplevde var positivt. Reflektera över ditt lyssnande med hjälp av följande frågor. Om du känner dig bekväm, välj någon i din närhet och be istället dem att svara på följande frågor.
- När är jag bra på att lyssna? Vad gör jag för att visa att jag lyssnar?
- Hur visar jag att jag lyssnar (t.ex. kroppsspråk och verbala/icke-verbala signaler)? Vad skulle jag kunna göra för att visa att jag lyssnar?
- Hur viktigt är det för mig att förbättra mitt lyssnande, på en skala från 0–10? Vad är det som gör att det är en ____ och inte en lägre siffra? Vad skulle behövas för att höja den siffran?
- Hur säker är jag att jag kan förbättra mitt lyssnande, på en skala från 0–10? Vad är det som gör att det är en ____ och inte en lägre siffra? Vad skulle behövas för att höja den siffran?
- Hur beredd är jag på att förbättra mitt lyssnande, på en skala från 0–10? Vad är det som gör att det är en ____ och inte en lägre siffra? Vad skulle behövas för att höja den siffran?
- Vad gör jag för mycket av, eller för lite av, i samtal med andra personer (när jag försöker lyssna)?
- När är jag bättre på att lyssna?
- När upplever jag att det är extra svårt att lyssna?
Vikten av kroppsspråk i lyssnande
Kommunikation består av både verbala och icke-verbala signaler. Majoriteten av kommunikation är icke-verbal, därmed avslöjar du mer om dina känslor, tankar och attityder i ditt kroppsspråk är det du uttrycker i ord. De signaler du skickar ut när du kommunicerar och hur de uppfattas av tonåringen är avgörande för samtalet och för din relation. Ditt kroppsspråk säger mer än ord (Alberti & Emmons, 2017; Miller & Rollnick, 2013; Gordon, 2019).
ATT LYSSNA MED EMPATI
Enligt MI är empati ett genuint och aktivt intresse för, eller strävan efter att förstå en annan persons perspektiv (Miller & Rollnick, 2013). Professionella som anses vara empatiska är i grunden nyfikna och använder sig av grundläggande samtalsfärdigheter (t.ex. öppna frågor och reflektioner) för att uppmuntra sin klient att bättre förstå sig själv. Detta gör de genom att hjälpa sin klient att aktivt utforska meningen bakom orden. De gör mer än det som är nödvändigt för att bara följa (med i) berättelsen (Miller & Rollnick, 2013; Miller, 2018). Empati är då inte en personlig egenskap hos någon, något som hen har eller inte. Empati kan istället ses som ett sätt att tänka och vara i samtal. Att ha förmågan att förmedla empati i samtal är den hjälpande professionellas ansträngningar att försöka förstå den andres perspektiv.
Att lyssna med empati innebär att lyssna med syftet att förstå och kan uppnås genom att använda de grundläggande samtalsteknikerna för aktivt lyssnande. Dessa samtalsfärdigheter kan läras in, förbättras och finslipas. Att förmedla empati i samtal med tonåringar handlar då om de ansträngningar vi gör för att försöka förstå hur det faktiskt är att gå i hens skor. Att uttrycka empati är att vara en nyfiken och intresserad vuxen som vill hjälpa en tonåring förstå varför de gör som de gör, reagerar som de reagerar, säger vad de säger, tänker som de tänker och känner som de känner.
Förmedla empati med sammanfattningar
En sammanfattning är ett samtalsverktyg som används för att visa en tonåring att du försöker förstå deras perspektiv genom att verkligen lyssna på vad de säger. Med andra ord visar sammanfattningar tonåringen att du lyssnar med empati.
Att sammanfatta handlar om att samla ihop det som tonåringen har sagt och erbjuda det tillbaka till dem, på samma sätt som om du plockade blommor och överlämnade en bukett. Sammanfattningar har olika funktioner och kan användas för att:
- Knyta ihop essensen av det som har sagts i slutet av ett samtal (t.ex. "Så, du menar att ..." eller "Om jag förstår dig rätt vill du ...").
- Länka ihop teman som har sagts under olika samtal (t.ex. "Du känner dig riktigt frustrerad i matten - som om du inte förstår vad som förväntas av dig. Jag minns att du berättade om en annan uppgift som kändes otydlig").
- Byta från ett samtalsämne till ett lättare ämne en liten stund. Till exempel, kan du prata om någonting mindre jobbigt för att återgå senare till det svårare ämnet.
- Uppmuntra tonåringen att fylla i vad du kanske har missat eller missförstått i sammanfattningen och bjuda in tonåringen till att utforska vidare i samtalet. Detta hjälper tonåringarna att vilja berätta mer.
Sammanfattningar inkluderar information som tonåringen har förmedlat med sina ord och sitt kroppsspråk. En av fördelarna med sammanfattningar är att de låter tonåringen höra, tänka efter och reflektera på det som hen själv har sagt under ett samtal och uppmuntrar tonåringen till att fortsätta prata om ett ämne.
HJÄLPSAMMA STEG I ATT LYSSNA
Hitta ditt lyssnande-jag
1. Stanna upp och fundera på syftet med ditt lyssnande just nu. Fråga dig själv: vilket syfte/fokus bör jag ha just nu?
2. Lägg dina synpunkter och agenda åt sidan och var endast i det pågående samtalet.
3. Var avslappad och lugn.
Att lyssna
1. Lyssna uppmärksamt på vad tonåringen berättar.
2. Prata mindre än tonåringen.
3. Lyssna med genuin nyfikenhet. Vad menar tonåringen?
4. Sammanfatta det tonåringen har sagt. Vad hörde du tonåringen säga? Vad tror du att tonåringen försöker berätta för dig men ännu inte uttryckt?
Övning: Att lyssna
Instruktioner: Prata med en tonåring och utforska vad de gillar med sina fritidsaktiviteter, sitt arbete eller sina studier. Använd de hjälpsamma stegen i att lyssna enligt ovan, kom ihåg att sammanfatta vad tonåringen har sagt och fokusera på att ha ett bra samtal. Använd gärna en av följande frågor för att påbörja samtalet.
- Vilka fem saker skulle du inte kunna leva utan?
- Vad uppskattar du med din fritid, ditt arbete eller dina studier?
Om det känns bra kan du försöka göra mindre sammanfattningar (så kallade reflektioner) med fokus på vad tonåringen har sagt under samtalet. Gör en något större sammanfattning i slutet av samtalet som börjar med, "Så du ...".
Självreflektion
- Hur upplevde du samtalet? Hur kändes samtalet för dig?
- Vilka nya saker om tonåringen har du lärt dig?
- Vilka viktiga saker hörde du tonåringen säga?
- Hur kan du integrera detta i dina vardagliga samtal?
SAMMANFATTNING
Detta kapitel utforskade det som är väsentligt för god kommunikation och presenterade samtalsverktyg för att kunna lyssna på ett bättre sätt.
- Att lyssna är en mycket viktig del av kommunikation och det kan vara viktigt att reflektera över syftet med ditt samtal med en tonåring.
- Genom att ta av dig dina fixarbyxor i samtal med tonåringar kan din välmenande rättningsreflex tämjas. Då blir det lättare för dig att lyssna med empati och med avsikten att försöka förstå ett tonårsperspektiv.
- Att undvika vägspärrar som hindrar lyssnande kan vara mycket hjälpsamt för att förbättra din kommunikation med, och din relation till, tonåringar.
- En sammanfattning är ett samtalsverktyg där du knyter ihop det tonåringen har sagt och lämnar tillbaka det till dem. Att använda sammanfattningar i samtal hjälper dig att visa tonåringen att du verkligen försöker förstå deras perspektiv.
AVSTÅ
Vägspärrar till lyssnande.
GE DIG PÅ!
Ditt lyssnande-jag.
Hjälpsamma steg i att lyssna.
Sammanfatta det tonåringen har sagt.