Kap 6

211 9 1
                                        

.* meet me at pizza hut in 5min* Jag tryckte på send och la sedan ner mobilen i ena jeans fickan. det har varit med än 2 veckor sedan jag pratade med Luke, eller ens pratat med någon i huvud taget, det känns som att jag har vart helt isolerad från omvärlden. Vilket jag har varit förstås.

Jag tog på mig en stickad tröja eftersom det börjar bli väldigt kalt kring jul i London.

Jag vet inte hur jag ska göra, jag vet inte vad jag ska säga. Jag vill inte göra han besviken, eller orolig... Jag bryr mig alldeles för mycket om han.

Jag tog tag i min väska som låg på sängen och gick sedan mot hallen

" vart ska du?" Hörde jag en röst bakom mig men så att jag hörde

Jag vände mig sakta bakåt och mötes av Jessica som stod backen mig med en allvarlig blick

" jag ska gå och möta Luke "

" hur är de? Sa hon och kramade om mig hårt och varmt som bara hon kan

" jag har mått bättre" viskade jag i hennes öra och besvarade kramen

" vi måste göra en sån där tjej kväll då vi bara kollar på film och tjockar oss med glass och godis" sa hon och börja skratta lite smått

Jag nickade till svar och Hon log lite lätt mot mig och gick sedan tillbaka till soffan och satte sig ner.

Det tog som tur va inte så långt tid från oss till pizzahut eftersom min och jess konversation var nog lägre än 5 minuter, jag kollade mig omkring för att se om jag kunde se honom någon stans, och längst bort i hörnet såg jag han sitta med mobilen i handen. Jag gick försiktigt dit med ett leende på läpparna. Jag visste inte vad de var men hur dåligt jag än mår,när jag ser han så får han mig och le det var liksom omöjligt.

" hey mr hemmings" försökte jag att säga med en sån mörk röst som möjligt

Han kollade upp på mig från mobilen och log när han såg att de var jag som hade sagt de

" you almost got me" sa han och ställde sig upp för att krama mig

Jag satte mig på stolen mitt emot han. Det vart en pinsam tystnad en stund eftersom ingen av oss visste vad vi skulle säg eller hur vi skulle börja.

" how are you" han tittade på mig med sina vackra blåa ögon och jag log lite svagt mot honom

" I'm great, how are you?"

Lögner lögner och ännu mer lögner. Det känner så fel att sitta här och ljuga för en person man bryr sig om rakt upp i ansiktet. Jag vet att han visste allt som hade hänt förut men jag vill att folk ska veta att jag har förändrats

" Jenn i know you'r lying, I can se that" Han kollade på mig allvarligt

Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag kunde inte säga och att jag mådde skit eller att ljuga och säga att jag faktiskt mådde bra, men jag tror han förstod att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag kände hur han sakta la fram sin hand så han nuddade min, jag kände hur jag in vart alldeles varm när han sedan virade in sin hand i min.

" what happened that night" sa Han och Kollade på mig djupt in i mina ögon

" i don't really remember anything , all i remember that I went to prom and I went with some guy and he leaved me I think"

" what a dick head!!!" Sa han och nästan lite för högt

Han ställde sig upp och gick fram till mig och kramade om mig

"You deserve better" viskade han till mig

Det kändes lite konstigt att sitta på pizzahut och inte ens beställa pizza. Men samtalet med Luke fick mig att glömma allt som hände, jag vet inte hur länge vi satt och prata om allt möjligt, säkert flera timmar. Mitt i samtalet kände jag hur fikan började vibrera och jag kollade på skärmen och såg Veronicas namn på skärmen

Too good to be true|| Luke HemmingsDonde viven las historias. Descúbrelo ahora