Världens Sämsta Dagbok

Livet är meningslöst

Det är hopplöst. Vad? Alltihopa, hela skiten. Tänk att jag ska snart fylla femton och fortfarande inte ens haft en pojkvän. Det närmaste jag kan ha kommit att kyssa någon måste ha varit min katt och det är inte direkt som att han räknas som en person.

Jag fyller femton i april. Det är om en månad lite drygt tills dess ska jag ha en pojkvän. Skrivet bredvid övrig text: Jag hade ungefär lika stora förhoppningar på att jag skulle hålla det här löftet som min farbror är varje år på nyårsafton när han varje gång lovar att träna på en daglig bas. Det gick lika bra som det gick för mig att skaffa en pojkvän på en månad. Hur ska jag skaffa en pojkvän? Något som jag inte ens lyckats med på 14 år? Jag vet inte men jag känner på mig att den här månaden kommer det att gå. Hah nej det kommer det inte :(.

25/2-2019
Dag ett. Trettiofyra dagar kvar tills min födelsedag om jag har räknat rätt alltså. Dags att se över mina kandidater. Vi har Adam, Simon, David och Martin. För att klargöra det här är då de killar som fångat mitt intresse och det är ju bättre att se med fler eftersom att alla antagligen inte är intresserade tillbaka. Adam är snäll han är okej snygg men det är ju insidan som räknas och den är fin. Det är dock vad jag har på alla killarna förutom Martin han har jag mer om.

Martin och jag är grannar och barndomsvänner vi hängde varje dag tills en dag då jag fick känslor för honom och började att hålla mig borta. Jag ville bara få bort mina känslor för honom så att vi kunde fortsätta vara bara vänner. Jag ville inte förstöra våran vänskap med att bli kär i honom. Han trodde dock att vi började växa ifrån varandra vilket vi delvis kanske gjorde. Nu är vi dem som aldrig pratar längre men som säger hej i korridoren.

Jag har vänner. Hanna och Linn har varit mina vänner sedan början av fyran då jag och Martin slutade hänga. Hannah var ny och Linn och jag hade klickat ganska bra men aldrig blivit vänner förens jag slutade vara med Martin och tittade mig omkring för andra vänner.
Jag ska gå till skolan nu men jag fortsätter skriva när jag kan.

Skolan var najs. Jag hängde med Linn och Hanna som vanligt. Jag sitter bredvid Simon på Engelskan och vi har nu ett grupp projekt det är bra då har jag en anledning att prata med honom. Adam kom fram till mig idag och frågade om jag ville hitta på något imorgon. Jag svarade ja, nu dock när har tänker tillbaka så känns det omotiverat varför frågar han mig det nu från ingen stans? Antingen så har hann tagit mod till sig eller så har han blivit utmanad på sanning eller konka.

Nu har jag övertänkt det djupt och noga tänk om det är en konka och när jag kommer dit hoppar hans vänner fram och skrattar åt mig. Eller tänk om han kanske vara vill vara min vän och friendzonar mig!? Jag måste sluta över tänka.

Vi har fått en ny lärare i svenskan. Hon luktar mögel. Hennes andedräkt är värre så det är en ren pina att få hjälp av henne.

28/2-2019
Mötet med Adam gick sämst han kom inte ens. Sen hörde jag någon säga att det var en konka han hade fått. Så när han kom fram till mig och sa förlåt att jag inte kom igår med hans vänner bakom sig som stod och skrattade åt mig sa jag "Kom inte till vadå?" Hans ansikte var helt förbluffad som om inte jag också kan dissa honom. Så han är struken från min lista med intressanta människor.

Projektet med Simon går faktiskt ganska bra han är super rolig och vi har lika dålig humor. Han kör tydligen också Downhill som jag. Det är en cykel sport där man cyklar ut för en brant backe så snabbt man kan, tro mig jag kan snacka om det i timmar om jag kommer igång men det ska jag bespara er från.

Jag har föresten inte berättat hur jag ser ut. Jag har blont hår fast bruna ögonbryn och gröna ögon. Jag blir alltid röd på kinderna och näsan och har lite fräknar. Mest på axlarna. Min näsa är svin ful och liten. Mina ögonbryn gillar jag dock mer dem är ganska fina och jag bara borstar dem på morgonen. Det var allt för idag tror jag.