Jag är 19 år och heter Alva! Jag ska äntligen träffa min allra bästa kompis.. Men det händer saker på vägen som förstör det perfekta.. Jag träffar han..
Jag vaknar upp av alarmet, lite små sur stänger jag av det för att gå upp. Idag är det dagen då jag ska åka till min allra bästa vän för första gången! Då tänker ni säkert "Borde man inte träffa sin bästa kompis?" inte i detta fall min kompis bor typ 117 mil bort.. Så en lång resa väntar mig!. Vi har känt varann i snart 4 år utan att träffas. Om man tittar tillbaka så börja det lite att jag hjälpte henne med kill problem.. sen 7 månader efter hjälpte hon mig.. Lustigt va? Den kille var hennes bästa vän. Notera VAR, han såra mig djupt och eftersom hon såg det mer så klara hon inte av han.. Men han och jag är fortfarande vänner. Om du nu skulle tänka "var han internet kille?" så är svaret ja det var han. Det var därför det inte funka, vi hade bestämt att försöka när vi blev 18 men det visade sig att han hade skaffat ny. Lite deppigt men jag kom över det! Dessutom har jag hittat en snygging ;)
Men back to reality. Jag gick upp ur min alldeles för bekväma säng, tog på mig en grå tråkig hoodie och mina älskade mjukis shorts. Jag gick till sminkbordet i mitt rum och fundera på va jag skulle göra först. Då hör jag min kurrande mage och inser ganska snabbt vad svaret blir frukost! Jag gick ner för trappan som först ledde till hallen, svängde höger och kom till köket. Jag visste redan vad jag ville ha, jag gick direkt fram till skafferiet för min älskade Nutella. Jag tog fram 5 mackor och börja bre. Nu tänker ni säkert att jag är galen, men helt ärligt vill jag inte betala massa pengar på tågets äckliga mat. Jag äter typ ingen mat så döm mig inte jag klarar inte av det jag inte tycker smakar perfekt. Efter jag brett mackorna slog jag in två stycken så jag kunde äta dom enkelt. Jag tar fram ett glas samtidigt kommer mamma in.
- Godmorgon! säger mamma lätt.
- GODMORGON! skriker jag nästan för exalterat ut.
- Men herregud ta det lugnt din pappa sover fortfarande. säger mamma lite små bitter
- Förlåt men jag ska ju äntligen träffa henne! säger jag och går och kramar mamma.
- Jag vet gumman. säger mamma milt och kramar tillbaka.
Mamma är en av dom jag verkligen ser upp till, hon är så stark! Hon står ut mer än va någon jag känner gör. Så helt enkelt är hon en hjälte i mina ögon även om jag är 19, såklart älskar jag min pappa enormt. Men mamma klarar av det mesta. Vi släppte kramen och jag gick tillbaka till min frukost, jag fixade oboy i mitt glas.
JA! jag älskar choklad. Alltid gjort kommer alltid göra det.
Satte mig vid köksbordet och börja äta av min frukost när min mamma kom och satte sig med sin kaffe kopp.
- Längtar du till att träffa Tuva då? Sa mamma med ett enormt leende, liksom hon är rätt läskig nu?
- Jaaa asså det är gått 4 FKN år? Tänk att jag äntligen får se henne. Sa jag hypat, att träffa sin bästa vän efter 4 år är stort!
- Men du måste va försiktig och du får inte åka hem till någon okänd. Sa mamma lite allvarligt.
Jag suckade och reste upp lämnade mitt glas där. Jag vet att hon bara vill mitt bästa men ändå ibland tycker jag det är jobbigt. Jag gick upp till mitt rum och packade färdigt, jag hade två stora resväskor. Jag skulle till henne hela sommarlovet så jag har med mig en hel del och det är ändå inte allt. Jag hade köpt en stor jätte nalle åt henne. Min älskade Tuva är 2 år yngre så tyckte hon behövde en, dock vet hon inte om det. Eftersom sommaren nyss börjat kunde jag ta på mig rätt tunna kläder, jag skulle sitta på ett tåg i över 10h så jag kunde behöva lite smått och gott med mig, så i min hand väska ska jag få med mig: Godis, maten, dricka, 1 bok, min dator, hörlurar, laddare till dator och mobilen och så klart min mobil. På något sätt fick allt förutom min mobil med men den ska jag ha i min ficka ändå. Sen gick jag till mitt smink bord och gjorde en enkel och naturlig sminkning vilket bestod av, concealer, mascara och lite eyeliner. Den skulle ändå vara förstörd lagom till att jag var framme. Sedan gick jag till min garderob och tog fram min för bestämda outfit, jag hade valt enkla vita shorts, ett rosa topp, och en vit lång tröja att va över. Jag bryr mig inte så mycket om vad kläderna verkliga namn. Men för er skull finns det en bild på outfiten.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
kanske lite tråkig stil när man ska träffa sin allra bästa kompis för första gången, men ska sitta på tåget hur länge som helst. Så valde denna outfit för enkelheten passar verkligen. Jag började dra ner mina saker för trappen.. På något sätt ska jag få med mig två stora resväskor, en handväska, och 1 stor nalle. Men jag hade bokat sånt där bås som man ser på film helt ensam! Så skönt ändå, jag började stor gäspa.. vet ej om man kan säga stor gäspa men de får duga! Klockan var ju 03:12 och mitt tåg skulle gå 03:45.. jag bor 10 min från tågstationen men man måste vara redo! Jag packade in alla mina saker i mammas bil eftersom vi måste åka dit på grund av all packning så var det min enkla lösning att mamma skulle skjutsa mig till stationen. Efter att tryckt in alla var vi äntligen redo att åka, strax var vi framme och jag tog ut alla mina saker och mamma åkte sedan iväg hem igen. Hon skulle säkert sova eftersom jag tvinga henne hit. Jag fick vänta några minuter sen kom tåget jag gick vingligt in i tåget med alla mina saker och gick in i mitt bås, stängde efter mig och bara drog en djup suck. Va dum jag är som packar ner ett helt liv typ. Jag satte mig ner och tog upp min dator jag skulle spendera tåg resan med att kolla serier. När jag anländer till Stockholm kommer en kille in jag inte sett eller hört av på länge.. Det var mitt ex som jag prata om förutom Alex eller ja Alexander för att vara säker. Vafan gjorde han här jag hade bokat den för bara mig? Våra blickar möttes och nervositeten kändes i luften och det blev stelt mellan oss.
- Tja längesen. Sa han med ett leende och hans ögon tindrade. Damn de var längesen.
- HAHAHAHAHHAHA VA GÖR DU HÄR? Skratta ja ut i ren nervositet.
- Så du har fortfarande det där söta skrattet och jag ska till norr, där Tuva bor. Sa han med ett flin på läpparna och jag kände hettan i ansiktet och jag rodna.
- Du är söt när du rodnar, det vet du va? Svara han och kollade in i mina ögon och våra blickar möttes. Pojken som en gång sårat mig för flera år och inte längesen stod nu framför mig. Jag försökte komma på något att säga.
- Ska du inte säga något? säger han och ser orolig ut.
- Hur går det med din tjej då frågar jag?
- Ehm dåligt.. vi bråkar en hel del. Sa han med en dyster blick och jag förstod då att denna resa skulle inte bli som planerat....
—————————————————— HEEEJ HOPPAS NY TYCKTE OM DENNA DELEN. JAG VET JAG SUGER PÅ ATT SKRIVA MEN INTE SKRIVIT SÅ MYCKET SÅÅÅÅ!!!!!!
