Min berättelse

Jag bodde i en liten by (grannskap) där alla tänker på vad människorna som bor där kommer att snacka och tycka om de innan de tänker göra något.

Om en kvinna är en änka asså en kvinna som förlorade sin man så gifter ingen sig med henne. För att de säger att hon är använd redan. Och om en tjej snackar eller är ihop med en kille och hennes föräldrar får veta om det så är hon tvungen att gifta sig ändå om hon var under 18 år. Eller så är hon tvungen att döda sig själv för att hon vet att det de kommer att göra med henne är mycket svårare än att döda sig själv.

I min familj så har vi jätte hårda regler. Tjejerna får inte jobba, de måste alltid ta hand om hushållet och barnen. Tjejerna får inte prata med killar, annars är de döda för att om någon i byn hör om det så gifter ingen sig med henne. Om en tjej går ut i kvällar så betyder det att hon är en hora även om hon gör ingenting fel. Om man gör något fel så blir man straffad. Om någon gör någonting fel mot mig och min familj hör om det så dödar de först mig och sen han. För att om någon hör om att jag blev rörd av en kille så behandlar människorna mig i byn som att jag är en hora. Alla kommer att behandla mig som smuts eller som att jag inte ens finns. Jag veta att kanske ni säger att jag har inte gjort någonting fel. Men i byn så tänker man inte så ändå om alla i byn vet att jag gör aldrig någonting sånt. Så tjejerna vågar inte att berätta till någon om att de har blivit våldtagna eller rörda av någon.

Jag född och växte upp i den där byn med alla släktingar. Jag hade ett jätte fint liv även om det var lite svårt. Tills den där svarta dagen kom... som förändrade hela mitt liv.. som gjorde mig rädd hela tiden.. som väcker mig varje kväll...