My imaginary life.

Kapitel 9

Att vara skadad var något jag var van vid. Men inte såhär skadad. Att ha ont på så många ställen samtidigt. Jag hade ju brutit foten tre gånger, handleden fler än jag kunde räkna, armen några gånger, benet några gånger och mitt knä hade hoppat ur led två gånger. Så min kunnighet i att kontroller smärta var ganska hög. 

Det ända jag kunde göra var att vänta och ta de lugnt i ungefär fyra veckor. Men hur skulle jag kunna ta det lugnt. När jag inte tränar under en hel dag har jag ju hur mycket energi som helst! Harry var dock något som fick mig att tänka på annat. Vi gick på långa promenader runt i London för hålla mig sysselsatt så att jag inte skulle krypa ur skinnet på mig själv. Sedan såg vi på film på kvällen men det var fortfarande inte tillräckligt. 

Kan vi inte hitta på något annat än att bara gå runt i London vi har gått där varje dag i nästan en vecka nu det är tråkigt, sa jag där jag låg på soffan helt uttråkad.

Kan vi inte åka till LA jag har ju en villa där? sa Harry och jag kollade på hon och lyfte på ena ögonbrynet.

Eh va? sa jag i chock.

Ja men du är ju så uttråkad och vi har ju gjort nästan allt som finns att göra i hela London.

Är du helt säker på det? sa jag och tvekade starkt på om det var en så bra ide just för att jag var skadad.

Det kan ju inte skada med lite semester innan du ska börja träna igen? sa Harry och blinkade mot mig.

Bara några dagar senare så satt jag på och Harry på ett plan på väg till LA. Resan var lång men värd det. Det var också ett plus i kanten att kunna spendera några timmar på ett plan och sova mot Harry’s axel. Jag hade varit dit tidigare men av anledningen att jag skulle träna och inte för att vara på semester. Så jag kunde inte riktigt njuta av det fina vädret. Men när vi kom fram så var det fotografer där och vi fick skynda oss till en bil som skulle ta oss till Harry’s hus.

Det var stort och fint vitt hus. Harry låste upp dörren till det vackra huset och slog upp den stora dörren och vi gick in med våra väskor. Jag gick runt i huset och inspekterade det mesta och sedan började jag gå mot dom genomskinliga skjut dörrarna som var ut mot staden. Jag gick ut på terassen och kollade mig runt. En pool och utsikt ut över hela Los Angeles det var bland det vackraste jag någonsin sett. Att få spendera en hel månad där tillsammans med Harry skulle bli härligt. 

Jag stod på terassen länge och korsade armarna samtidigt som jag kollade ut över LA. Jag känner sedan två armar som kramar om mig bakifrån.

Kom in nu så äter vi, sa Harry.

Okej, sa jag och dröjde kvar min blick på utsikten.

Vi åt under en lång tid precis vid det genomskinliga glaset. Min blick riktades ut genom fönstret mellan varje tugga och jag kunde inte sluta kolla.

Efter att vi ätit så satte vi oss i den stora soffan fram för den stora tv:n och såg på film. När klockan sedan var ett och vi sett klart filmen ledde Harry mig upp för trapporna till den andra våningen. Jag tappade nästan hakan när jag såg det underbart fina stora sängen som stod mitt i det stora rummet som precis som på nedre våningen hade stora glas fönster med den underbara utsikten även där. Dock inte dörrar eller någon terass men ändå helt otroligt. Vi bytte om, stängde för gardinerna för fönstren.

När Harry väl hade somnat så låg jag vaken i mörkret med hans arm runt min midja. Att inte kunna sova är ibland det värsta jag visste och ibland det jag tyckte var det bästa. När jag väl gav upp försöket om att sova så slingrade jag mig ur Harry’s grepp om mig, tog min morgonrock och gick ut på terassen på första våningen. Jag ställde mig vid poolen och korsade min armar över bröstet och bara kollade ut över L.A’s fart fyllda natt. Jag somnade i en solstol ute i den varma natten.