Den fria Viljan -en gudomlig komedi från skärselden till helvetet

30. Nyårsafton

På nyårsafton kommer Olof till butiken och hjälper mig packa som planerat. Efter några timmar kliver Anton oinbjuden in genom dörren igen och bevakar Olof svartsjukt.

- Jag åker hem nu Anna, säger Olof helt plötsligt.

- Va? Säger jag oförstående med panik i rösten, du hade ju lovat hjälpa till?

- Jag måste duscha och byta om.

- Men, har du inte med dig kläder hit så du kan byta om här?

- Nej Anna, jag hade tänkt åka hem och duscha och byta om.

- Men vi skulle ju gå ut och äta en mysig middag också? Hur blir det med nu?

Olof står på trappen på väg ut genom dörren och ser villrådig ut. Det hade ju varit bra om han sagt det innan så jag kunde planera min tid bättre? Det fanns inga marginaler här. Det var som när Miguel lovat hjälpa till i huset dagen innan mina hyresgäster skulle flytta in och struntat i det. Det blev katastrof både för min kropp, ekonomi och vår relation.

-Jag kan äta med dig, säger Anton. Jag stirrar på dem båda och vet inte vad jag ska säga. Det var inte så här jag hade tänkt mig min nyårsmiddag, som jag sett fram emot med Olof.

- Okej, mumlar jag och överväger om jag inte hellre äter själv.

- Jag skyndar mig säger Olof, så hinner vi äta också.

Anton går också och helt plötsligt är jag ensam igen. Mobiltelefonen bryter tystnaden.

-Hej Anna! Det är Jackie! Hu går det för dig?

- Ja, det är massor att göra och Olof har precis gått och jag vet inte om jag kommer att hinna klart.

- Min dejt ikväll har backat ur i sista stund och jag tänkte hänga på dig och Olof om det går bra?

-Visst Jackie, men jag tror inte det finns biljetter kvar.

-Jag har redan ringt och kollat och de kunde ordna en plats till mig.

- Okej, säger jag. Vi är där en stund innan och tar en drink i baren. Inom mig suckar jag tungt. Jag gillar Jackie, men det här skulle vara vår kväll tillsammans som vi sett fram emot hela året. Hon skulle bli femte hjulet under vagnen och jag skulle av artighet få dela med mig av Olof på dansgolvet. Tiden på golvet var redan knapp eftersom vi skulle se operan först.

-Jag ringer när jag åker, säger Jackie. Vilka kläder ska jag ta?

-Tänk nobelmiddag. Folk är uppklädda till tänderna, säger jag och lägger på och jobbar stressat ett par timmar till innan Anton ombytt dyker upp igen.

- Jag måste göra mig iordning, säger jag och går in i badrummet för att tvätta mig. Jag hinner inte duscha. Det hade känts skönt att få göra det. Jag går in i klädkammaren och tar på mig en riktig festklänning med paljetter som går bra att dansa i, fixar till håret och får på lite make up, Olofs parfym och festsmycken i strass. Det får duga. Jag känner mig smått besvärad av att Anton är där. Plötsligt dyker Olof upp. Han är fest klädd i mörk kostym och röd slips. Han ser jätte stilig ut.

- Hej Olof! Va tjusig du är! Säger jag beundrande trots att jag fortfarande är lite besviken.

- Hej Anna! Du också! säger han och ler stort. Vi promenerade till Hilton och jag kände mig inte bekväm med att Anton var med. Det blev en konstig stämning mellan oss alla. Jag valde ett bord med den bästa utsikten över Slussen och hängde av mig kappan. Jag tyckte inte om att sitta så här tillfixad och med ett baraxlat festliv framför Anton som stött på mig så hårt hela tiden. Jag försökte hålla igång en konversation.