2

575 4 0
                                    

- Varför sitter HON fram?
- Är du avundsjuk för att hon fick en bättre plats än dig? Leah log och tittade på sin bror i backspegeln.
Han rullade sina ögon åt henne och tittade surt ut genom fönstret.

- Jag visste inte att det var hans plats. Sa Bella till Leah.
- Det är inte "hans" plats. Bry dig inte om honom.

Bella kunde höra hur Seth fnös i baksätet. Hon trodde att han skulle säga något men bilen förblev tyst.

- Då var vi framme.
Bilen stannade på en parkeringsplats framför en hög lyxig byggnad. En byggnad hon ganska väl kände igen.
- Bor ni här? Sa Bella och hörde själv hur förvånad hon lät.
- Ja, vadårå? Du är väl inte rädd för höjder.
- Nej, det är bara det att... Jag bor också här.
- Såklart du gör. Sa Seth från baksätet.
Han lät inte speciellt glad över det han just hört. Bella vände sig om i sätet och tittade undrande på honom.
- Har du något problem med det?
Utan att svara knäppte han loss sig och gick ut ur bilen. Dörren stängdes med en smäll och inom några sekunder hade han försvunnit in i byggnaden.

Klockan 21:53 står Bella i hissen påväg hem. Hon hade haft jätte kul med Leah.
Seth hade låst in sig på sitt rum och hon såg honom inte en enda gång under kvällen.
Det gjorde självklart ingenting men hon kunde inte sluta undra varför han hade varit så sur.
När hissen stannade skyndade hon in i sin lägenhet. Hennes tvåa var ingenting jämfört med Leahs lägenhet.
Den var nyrenoverad med fräscha rum, nya, moderna möbler och två våningar. Det var hur många rum som helst och hon hade bara sett tre av dem. Leahs rum, vardagsrummet och badrummet.
Hon hade valt att skippa rundturen som Leah erbjudit. Tids nog skulle hon väl ändå få se rummen.

~

Det första Bella gjorde när hon vaknade var att kolla på sin telefon. Hon hade fått ett sms från Leah.
'Vill du ha skjuts till skolan?' Stod det.
Bella svarade snabbt ja tack innan hon gick till badrummet och ställde sig i duschen.
45 minuter senare sitter hon i bilen med Leah och Seth. Den här gången är det hon som sitter i baksätet.
Leah pratade på men varken Seth eller Bella lyssnade. Seth höll på med sin telefon och Bella tittade ut genom fönstret och försvann i sina egna tankar.
Några minuter senare saktar bilen in och dom är framme vid skolan.

- Vi ses senare Bella. Sa Leah medan hon vinkandes skyndade mot sitt klassrum.
Bella började gå mot klassrummet. Klockan var prick 8 när hon öppnade dörren till klassrummet.
Alla andra elever satt på exakt samma plats som dagen innan. Platsen bredvid Seth var ledig.
'Det verkar som om det är min bestämda plats' tänkte hon för sig själv.
När hon slog sig ned på stolen så såg hon i ögonvrån hur Seth tittade på henne.
Han fortsatte titta en lång stund innan han slutligen vände blicken framåt.

- Jaha klassen, sa läraren, idag så ska jag börja med att dela ut en hemuppgift till er. Ni kommer att arbeta i grupper om två. Personen ni sitter bredvid blir alltså er arbetskamrat tills uppgiften är klar.
Seth suckade högt innan han vände sig mot Bella.
- Det här kommer att bli kul, sa han ironiskt. Vet du ens vilket ämne det är?
- Ja, Engelska. Jag är inte helt borta.
- Kunde ha lurat mig. Sa han med ett snett leende på läpparna. Bella himlade med ögonen.
- Vad är det för uppgift?
- Bryr mig inte.
Han satte händerna bakom nacken och la upp fötterna på bänken.
- Vadå 'jag bryr mig inte'? Vill du inte ha ett bra betyg?
Han ryckte lätt på axlarna utan att svara. Hon suckade och satte sig tillrätta i stolen när läraren kom med ett papper.
- Allt ni behöver veta om uppgiften står på det här pappret, tappa inte bort det för ni får inget nytt.

Hon tog pappret. Uppgiften var att samla ihop fakta och göra en presentation. Ämnet var valfritt och presentationen ska vara ca 10 minuter lång och ska hållas på engelska.
Allting skulle vara klart i slutet av nästa vecka.
- Har vi inte ens en vecka på oss?! Utbrast Bella.
- Kan du tagga ner eller? En vecka är jätte lång tid.
- Vad ska vi snacka om då?
- Spelar ingen roll, kom på nått bara.
- Kom på nått bara, muttrade Bella surt och stoppade ner pappret i väskan som hon inte hunnit lämna i sitt skåp.

~

Bella satt på Leahs säng med benen i kors. Leah satt mittemot och kollade undrande på henne.
- Har jag något i ansiktet eller?
- Bor du själv? Leahs fråga fick Bella att nästan rycka till.
- Va?
- Bor du själv i din lägenhet eller bor du med något syskon?
- Jag bor själv.
- Har du något syskon?
- Aa, en brorsa. Fast jag vet inte vart han är.
- Hur kan du inte veta vart han är. Har du typ tappat bort honom eller? Sa hon och skrattade.
- Han, eh, han stack typ för några månader sen.
- Stack han? Varför då?

Tårar hade vällt fram utan att Bella märkt det. Leah såg på henne med en sorgsen min.

- Förlåt, jag visste inte att det var ett så känsligt ämne. Vi kan snacka om något annat om du vill.
- Nej det är lugnt, sa hon och torkade snabbt bort tårarna. Jag behöver berätta för någon.
- Okej, jag lyssnar.
- För några månader sen kom jag hem från en fest. Jag såg min brorsa stå i vardagsrummet, gråtandes. Och jag tror aldrig att jag sett honom gråta. Någonsin. Jag frågade vad som hänt och han bad mig sätta mig ner. Så jag satte mig ner i soffan och han satte sig bredvid mig.

En tår rann längs hennes kind och hon tog ett djupt andetag innan hon fortsatte berätta.

- Han sa att våra föräldrar hade varit med i en bilolycka. Att dom dog direkt. Jag förstod att han talade sanning på det sättet han tittade på mig när han sa det. Jag kunde se i hans ögon hur krossad han kände sig.

- Några dagar senare var han borta. Han hade lämnat mig ensam. Packat sina grejer och dragit.
- Vad gjorde du då? Bodde du ensam? Sa Leah och tittade sorgset på henne.

SecretsDär berättelser lever. Upptäck nu