Djup skit.

Att somna på en blöt kudde

Där är du. Du som lyser upp hela min tillvaro, du som gör det lite enklare att gå upp morgonen. Du som bildar leendet på mina läppar. Du som är allt jag vill ha, allt jag behöver.

Men där är du, helt ovetande om att jag är här. Helt ovetande om hur mycket kärlek jag är villig att ge dig, hur mycket energi jag är villig att offra för dig. Jag är villig att ge dig allt det du förtjänar. Jag är beredd på att ge dig allt.

För att jag är trött på att somna på en blöt kudde, trött på att känna mig tom och trött på att ha en stor, tung sten i hjärtat. Att varje gång jag tänker på dig känns det som att jag får en stark spark i magen, då jag vet att det aldrig kommer bli vi.

Jag drömmer mig ofta bort. Till en plats där jag är ditt allt. Där du prioriterar mig först. Till en plats där sömnlösa nätter fylls med prat, oändliga omfamningar och självklarheten att gå hand i hand för att visa världen vår kärlek. Till en plats där du rör mig, kramar och kysser mig. Där man alltid har nära till skratt. Där man skämmer bort varandra med komplimanger. Till en plats vi aldrig kommer hamna i. Jag kommer aldrig få krama dig, kyssa dig eller röra dig. Jag kommer aldrig få känna din hud mot min. Jag kommer aldrig få höra hur mycket du älskar mig. Jag kommer aldrig bli kallad din.

Så jag är rädd att jag kommer somna på en blöt kudde, känna mig tom, och att ha en stor, tung sten i hjärtat. Att känna en spark i magen varje gång jag tänker på dig. Jag är rädd att det kommer bli så. Att dagarna utan dig kommer bli oändligt långa. Hålet inom mig kommer växa sig större och större utan dig. Att mina ögon kommer tåras varje gångs jag kommer ihåg att du inte ens vet att jag existerar. Men det är väl så det kommer att bli...

Men du ska veta att jag är beredd på att ge dig allt. Så snälla, snälla ge mig en chans. En chans att visa hela mig. För allt jag vill ha är dig.