Jag tänkte skriva om dig
tänkte dedicera en hel jävla bok till dig.
Ett varv till i huvudet
förtjänar du verkligen det?
vi skulle finnas där för varandra,
minns du det?
minns du gångerna jag berättade saker för dig?
Jag behövde dig.
Behöver.
Du dömde aldrig.
Aldrig aldrig aldrig
och jag hade behövt dig då
behövde dig när handflatorna var trasiga
när jag började prata med någon
när jag inte orkade
Jag vill inte erkänna det
kan egentligen inte erkänna det
behöver dig fortfarande
men det är okej
jag kämpar mina egna strider nu
pratar till den som alltid lyssnar,
som aldrig sviker,
som aldrig aldrig aldrig skulle lämna mig i skiten
Jag strök dig ur förordet.
Som om det skulle hjälpa, du finns där ändå,
i breven till vännen jag förlorade
