Kapitel 4

48 0 0
                                    

Jag vaknade av att några viskade till varandra. Jag öppnade ögonen och såg pappa och mamma... Och att jag var på sjukhuset...
Jag rätade på mig men kved till..
- oh, lilla gumman, hur är det?
- det gör oooont! Klagade jag.
- vi förstår det, du har en hjärnskakning,
och så har du en stukad handled! Sa mamma.
- och MASSOR skrubbsår, o ett pyttejack i pannan som de har tejpat ihop! Konstaterade pappa. Mamma suckade.
- tindra vill gärna träffa dig! Sa mamma.
Hon står här ute!
- be henne komma in! Ropade jag efter dom.

- åh! Flisan! Tjöt tindra.
Jag sträckte ut armarna och kramade henne.
- vad hände? Undrade jag.
- jag hittade dig på muren alldeles blodig..
jag antog att bamse kastade av dig, eller att trillade, för gummibandet i stigbygeln hade lossnat, tränset var nästan söndrigt, typ avslitet och sadeln var sne, så jag tänkte att du kanske trillat av eller nåt. Sa hon.
- JUST DET! Ropade jag.
Det sprang över kaniner på ängen, bamse blev rädd och skenade, jag hände under halsen men kom upp igen, sen så gled jag ner igen, och sen hoppade över muren, men jag flög av! Jag minns! Berättade jag.
- Jag skakade på dig, men du vaknade inte, så jag trodde du var död, så jag sjönk ner vid dig, och då hörde jag ditt hjärta slå!
Sa Tindra.
- men vart är bamse?
- ... um... hos.. ehm.. veterinären... Sa hon tveksamt.
- ÄR HAN DÖD? VAD HAR HÄNT? Skrek jag.

~~~~~~~~~~~~~~
Sorry för dåligt kapitel, men ska åka och kolla på hockey sen, så jag stressar lite 👍🏼

bus bamse Där berättelser lever. Upptäck nu