del 2

3 0 0
                                    

tjejen bakom skrek.

-D..d..de är B..B..Benjamin Lasnier.

jag bara suckade trodde väl att jag kände igen honom. Min lillesyster hade pratat om han hela sommaren. Nu kommer hon prata om han enu mer årka.

-Benjamin du kan väl berätta lite om dig själv även fast dom flästa här inne redan vet vem du är, sa läraren och log stort.

-Ja visst. Jag heter Benjamin Lasnier och är från Danmark. Jag ska ta en pause från kändisvärlden ett tag för enligt alla har den stigit mig åt huvudet så dom skickade mig hitt till Canada så ska jag gå på en vanlig skola. Jag vill att ni behandlar mig som en vanlig kille även fast de kan vara svårt men vi gör en dil ni kan ta kort och behandla mig som Benjamin Lasnier i 2dagar om ni vill efter dom här 2dagarna ska ni behandla mig som en vanlig elev/kille okej är ni på?

-Ja såklart vi är på, sa tjejen bakom om flippade ur.

När lektionen va slut så skyndade jag mig ut ur klassrumet medans alla andra följde efter Benjamin och tog kort med han. Jag årkade inte längre. Jag hade försökt synas enda sen jag har börjat på den här skolan men ingen vet att jag finns medans Benjamin vet alla vem de är och är nu den populäraste killen på stjejen bakom skrek.

-D..d..de är B..B..Benjamin Lasnier.

jag bara suckade trodde väl att jag kände igen honom. Min lillesyster hade pratat om han hela sommaren. Nu kommer hon prata om han enu mer årka.

-Benjamin du kan väl berätta lite om dig själv även fast dom flästa här inne redan vet vem du är, sa läraren och log stort.

-Ja visst. Jag heter Benjamin Lasnier och är från Danmark. Jag ska ta en pause från kändisvärlden ett tag för enligt alla har den stigit mig åt huvudet så dom skickade mig hitt till Canada så ska jag gå på en vanlig skola. Jag vill att ni behandlar mig som en vanlig kille även fast de kan vara svårt men vi gör en dil ni kan ta kort och behandla mig som Benjamin Lasnier i 2dagar om ni vill efter dom här 2dagarna ska ni behandla mig som en vanlig elev/kille okej är ni på?

-Ja såklart vi är på, sa tjejen bakom om flippade ur.

När lektionen va slut så skyndade jag mig ut ur klassrumet medans alla andra följde efter Benjamin och tog kort med han. Jag årkade inte längre. Jag hade försökt synas enda sen jag har börjat på den här skolan men ingen vet att jag finns medans Benjamin vet alla vem de är och är nu den populäraste
kolan. Han började bara för nån timme sen.

Jag gick in på tjejtoan och såg mig i spegeln och tänkte för mig själv jag ser hemsk ut jag är hur ful som hälst och min mamma köper enu småbarns kläder till mig kan hon inte fatta att jag inte är ett småbarn längre. Dörren öppnades och Chanti och Disa kom in.

-Är du säker på att du är på rätt toa? sa Chanti medans Disa skrattade.

-Ja jag är på rätt toa vadåro? sa jag med en stadig röst medans tårarna brände bakom ögonen

-Jag trodde inte att småbarn som är lika fula som häxor får vara här inne på tjejtoan som är för högstadiet, sa Chanti medans hon sminkade sig. Disa kollade på Chanti och båda började garva.

jag kollade på mn tröja den va rosa med en text där de stog I LOVE U.

-AA just de. Du kommer aldrig få Benjamin så tänk inte ens tanken på att kolla på han fattar du? sa Disa.

-Ja jag skulle aldrig ens vilja ha han, sa jag.

Chanti och Disa gick ut från toan och jag stog kvar. Tårarna började rina ner från kinden. Jag gick med hastig takt ut från toan och var på väg ut från skolan när jag hörde nåns röst som jag kände igen.

-Vänta du tjejen vad har hänt?

när jag vände mig om stog Benjamin där. Jag visste att jag skulle få enu mer skit av Chanti och Disa om jag pratade med Benjamin och berättade vad dom hade gjort. Jag tog ett djupt andetag och svarade.

-Inget.

-Jo de är de om du gråter är de jö nåt berätta lovar att inte säga nåt, sa Benjamin och gick närmare mej. Han tog min hand och torkade bort tårarna.

-Inne på tjejtoan va de 2tjejer som va taskiga. Dom sa att jag såg ut som ett småbarn och att jag va lika ful som en häxa, sa jag och tårarna började rina igen.

-Usch vad tjejer kan va elaka. Benjamin kramade om mig medan han frågade om dom sa nåt mer.

Jag ville berätta att dom sa att jag inte ens skulle tänka på att kolla på han men jag kunde inte säga de till Benjamin. Då skulle han tro att jag va ett fan eller att jag gillade honom så jag skakade bara på huvudet. Jag märkte att koredåren va tom. Jag kolla på klockan vi hade börjat för 30minuter sen.

-Vad heter du? sa Benjaamin och log.

-Jag heter Ally. Benjamin vi borde nog gå till lektionen nu innan nån lärare dödar oss för vi började för 30minuter sen, sa jag med en panik slagen röst.

Jag och Benjamin sprang till klassrummet. Jag öppnade sakta dörren. När jag och Benjamin klev in så kollade alla på oss även fast vi försökte vara så tysta som möjligt. Jag såg på Chanti och Disa dom såg inte glada ut. Jag tror att dom fattade att jag och Benjamin hade pratat. Läraren kollade surt på oss och va påväg fram till oss.

-Förlåt att vi är senna de hände en sak och Benjamin tog hand om mig lovar de ska inte hända igen, sa jag och hoppades att vi inte skulle bli utskälda.

-okej då gå och set er. Ni får lova och berätta om de är nåt som har hänt, sa läraren och log.

-såklart, sa benjamin.

Vi gick sedan och sat oss.

DuDär berättelser lever. Upptäck nu