Författardrömmar

45. Dystopi

Andra inte så omtyckta ämnen i genren som jag stött på är;

Hyllade tonåringar.
Än en gång får en knappt vuxen tonåring rollen som den stora räddaren i nöden.
De kan inte välja vem de vill vara ihop med (eller trånar konstant efter någon som är svår att få), men är ändå valda att rädda världen.
Lika orealistiskt och uttjatat i alla andra genrer.

Den väldigt smutsiga världen.
Det behöver inte vara extremt skitigt bara för att det är en dystopi.
Folk borde fortfarande veta hur man städar och håller en acceptabel hygien, så lite slitet kanske, men extremt smutsigt behöver det inte vara.

Yrkesgrupper.
Samhällen har alltid haft olika yrkesgrupper för att fungera, men alla som föds i en grupp behöver inte vara inbakad i gruppen vare sig de passar där eller inte.
En smeds dotter kan hur bra som helst bli mekaniker och "Alla från söder/norr/väster/öster är krigare" är väldigt förlegat.
Finns inget som säger att folk i framtiden inte kan välja yrken som vi gör idag bara för att det är en dystopi.

Misär.
Det kanske inte är så roligt i en dystopisk framtid, men det behöver inte vara på gränsen till depression och dödsångest hela tiden.
Det kan fortfarande finnas glädjeämnen och lite glädje i vardagen ger det hemska mer effekt.
Läsare tröttnar snabbt om allt bara är elände hela tiden.

Alla killar älskar "jag är inte som alla andra"-tjejen.
En tjej behöver inte skilja sig så markant ur mängden att hon står på en piedestal och glittrar för att vara unik.
"Jag bryr mig inte om hur jag ser ut, jag använder inte smink, jag umgås hellre med killar, jag är så j**la unik" brukar i alla fall få mig att tappa intresset extremt snabbt.
Framför allt när "utan smink" skulle vara något som gör en karaktär bättre än andra.
Att måla läpparna och dra på sig högklackat innan man mosar zombies med en gigantisk yxa är minst lika tufft som att göra det i maskulina kläder och kängor.
(Kommer ett kapitel längre fram om minnesvärda karaktärer, så går mer in på ämnet då).

ALLA hatar regeringen.
Det fungerar inte.
Folk skulle ha störtat en hatad regering för länge sedan om alla tyckte så illa om den.
Det måste finnas en relativt stor grupp som trivs med regeringen och som vinner på den.
Har inte sett mycket av det här, men själv ser jag det som givet att en regering måste ha ett visst stöd för att sitta kvar.

Sexuellt våld drabbar bara kvinnor.
Det går att våldta män, det går att utnyttja dem och de kan också bli utsatta.
Sexuellt våld är för all del ett effektivt och mycket verkligt hot, men att det bara skulle drabba kvinnor är enormt klyschigt.

0 - 100 skills på en vecka.
Framför allt när det gäller ungdomar är det föga troligt att de blir extremt duktiga på något bara för att de övar några timmar med en mästare.
För att bli extremt duktig på något krävs lång och avancerad träning.
Ännu en orsak till varför ungdomar inte passar som "den fantastiske utvalde".

Zombies.
Är lite skeptisk till det själv då jag inte har något emot dem.
Visst är de lite uttjatade, men man kan ju göra något nytt med dem.
Parasiter istället för sjukdomar tillexempel, eller strålning.
Kom en bit på en zombie-historia som började med en radiosignal som gick ut till alla tekniska prylar.
Signalen ändrade hjärnan så att de som lyssnat på musik eller sett på teve i just den stunden blev drabbade, medan de som missat det klarade sig.
Fungerar också med ett telefonsamtal som fixar signalen.
De som inte svarade klarade sig, så där har man överlevarna. Resten blev zombies.
Blev inget med historien, men det är en idé i alla fall.
Andra saker som kan ändras är t.ex. att folk inte behöver dö för att bli zombie.
Döda saker som knallar omkring som borde börja ruttna till ingenting på kort tid, men ändå tycks knalla vidare hur länge som helst känns ganska ologiskt.
Att de tappar kontrollen över sig själva, men inte dör låter mer troligt.
Eller varför inte satsa på något som faktiskt finns, även om det bara drabbar spindlar, men som likväl existerar?