En bok som mest ska rikta in sig på författarskap och professionellt skrivande, men också ge lite tips och idéer för skrivandet överlag.
(Ingen av bilderna tillhör mig utöver omslagsbilden som är skapad med en AI-app.)
¤Undvik ”tvingade avslöjanden” så mycket det går – alltså att transpersonen blir påkommen under ett klädbyte t.ex. Det kan vara extremt traumatiserande för transpersonen att inte få välja själv hur de vill komma ut, eller om de ens vill. De är värda mer än så. Alla har förstås rätten att vara ett r**hål mot sina egna karaktärer, men ett framtvingat avslöjande kan även få dina läsare att anse att du är ett r**hål.
¤ Glöm inte ickebinära karaktärer. Det finns väldigt få i böcker och filmer, så där har man en chans att skapa en unik karaktär som skiljer sig ur mängden.
¤Alla har inte ”alltid vetat”, men är inte mindre HBTQ+ för det. Vissa kan komma underfund med det senare i livet. Vissa tror att de bara inte funnit den rätta av motsatta könet och vissa behöver rätt ”uppenbarelse” för att insikten ska infinna sig. Här måste jag ändå säga att vi är ganska duktiga på svenska Wattpad. Har sett många berättelser där en karaktär får sitt insiktsögonblick när de träffar rätt person, vilket kan vara i vilket skede som helst i livet, men tydligen har de svårt för det i andra länder.
¤Alla byter inte tilltalspronomen/namn över en natt. Huvudkaraktären kan inte bara säga sitt nya namn och plötsligt är det vad precis alla tilltalar personen med. Folk som känt personen från barndomen kommer garanterat att tilltala med gamla namnet minst en gång innan man vänjer sig. För nya bekantskaper är det betydligt lättare att ändra tilltal, men för andra är det inte bara som att klicka på en strömbrytare – samma sak med pronomen (hon, han, hen, den etc.).
Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.
¤Alla är inte 100 % för eller emot. En förälder till exempel kan vara helt för att man ska få vara sig själv, men oroa sig för mobbning, hur det blir med barnbarn eller något annat som känns främmande och oroande för dem. De kanske frågar om man är säker, om man verkligen behöver göra en riskabel operation eller liknande, men ändå låta sitt barn göra som hen vill när de ser att barnet verkligen vill. Alla reaktioner behöver inte gå i svart eller vitt.
¤Att komma ut är olika för alla. Det kan vara bestämt, oroande, spännande eller bara självklart. Vissa väver in det i en lång historia om hur de själva kom underfund med det och andra kastar bara fram det. Se till att avslöjandet matchar din karaktärs personlighet.
¤Namn är inte alltid lätt. En transperson behöver inte gå från Carl till Carla eller från Petra till Peter. Många vill komma så långt ifrån sitt gamla jag som det bara går. Andra har ett namn som de bara tycker att låter vackert och passande. Sin mormors mellannamn kanske? Eller så kanske deras föräldrar nämnt vilka två namn de haft att välja på under graviditeten och tycker att det passar med det andra namnet. (Själv hade jag hetat Oskar om jag varit kille.)
Måste ändå säga att de böcker jag läst i ämnet varit riktigt bra. De källor jag använt mig av har varit på engelska, så vi kanske är mer villiga att ta till oss fakta här? Vet inte vad det beror på, men uttjatade karaktärer är alltid tråkiga oavsett deras läggning, så låt kreativiteten flöda och skriv något intressant och underhållande.
