Själen

Agge

- Agnes
Agnes. Ja! Agnes är hennes riktiga namn, och inte ett smeknamn. Hon har blivit mobbad för sitt namn i hela hennes liv. Hennes bästis Sofia. När hon träffade Agnes kallade hon henne Agge, och hon tycker Agnes är konstigt. Hon är lite konstigt. När de var små drömde vi att bli avvengers. Beskydda staten. Hon är fortfarande kär i han där spider-man. Hon tittar på hans intervjuer varje dag. Hon har reda sett all tusen gånger. En gång sa Sofia att hon hade sett Spider-Man på hennes tak. Men Agnes tror hon bara hade    sovit dåligt.
- Agnes kom nu. Du kommer försent.
- Jag kommer pappa!
- Skolan väntar inte. Agnes gick upp för trappan.
- Pappa... varför har du på dig min tröja.
- Jag råkade krympa min träningströja. Sätt på dig skorna och hoppa in i bilen. Agnes tyckte det var en lång bil tur till skolan. De åkte samma väg, och bilen gick exakt lika fort men det kändes längre.
- Så! Ses ikväll gumman. Sa Agnes pappa.
- Ja ja. Hej då! Sa Agnes. Agnes såg Sofia och började gå .
- Tja Sofia! Sa Agnes.
- Agnes! Du kan inte gissa vad som har hänt!
- Sofia... tagga ner.
- Jag ska få träffa Spider-Man!
- Va! Är du seriös!
- Ja! Jag svär. I helgen ska jag gå på en fan träff.
- Snälla...
- Vad?
- Du ska gå på en fan träff med typ en miljon människor.
- Ja! Jag vet. Vad menar du.
- Du träffar honom inte. Det bästa som kan hända är att du får en autograf.
- Ja! Men jag träffar honom fortfarande.
-Ehh... nej. Vem som helst kan väl få hans autograf. Jag tror till och med jag har en hemma.
- Agnes säkert att du har Spider-Mans autograf hemma hos dig.
- Jag sa kanske.
- Varför har du inte sagt något då.
- Snälla en autograf. Vi är Sjutton. Det var inte så svårt.
- En gång kysste han en tjej på kinden i en fan träff.
- Sofia! En gång. Det var säkert hans flickvän typ.
- Har han en flickvän.
- Tror det.
Sofia och Agnes gick till lektionen. När det var lunch. Satte sig Sofia och Agnes son vanlig bordet närmast fönstret. Om Spider-Man skulle flyga med hans spindel nätt skulle Sofia vilja se det.
- Agnes har du ridning idag.
- Ja! Visste du att jag ska rida bruniz.
- Ska du.
- Ja! Agnes vände sig om.
- Titta! Wilhelm gick mot deras bord och satte sig.
- Vad vill du Willhelm? Frågade Sofia.
- Hej Agge Agneta, och hej Spider-Man lover.
- Stick! Sa Agnes.
- E du lite känslig. Agge Agneta?
- Lämna henne ifred. Sa Sofia.
- Oh! Lilla Spider-Man lover. Jag har hört dig fnissa runt hela dagen om den där dumma fan träffen. Och vet du vad. Ingen bryr sig.
- Men vet du vad jag parade inte med dig så om du inte bryr varför pratar du med hos då. Sa Sofia. Agnes och Sofia fnissade. Willhelm såg dissad ut.
- Töntar! Mumlade han och gick. När han hade gått skrattade nästan Agnes och Sofia Ihäll sig.
När Agnes hade kommit hem. Kände hon sig varm. Hon kände sig sjuk.
- Hej gumman! Sa Agnes mamma.
- Tja!
- Du ser hemsk ut. Hur mår du.
- Jag känner mår bra. Jag kan gå till ridningen,
- Kommet inte få frågan. Gå till sägen. Jag hämtar saft och tempen.
- Men mamma jag har sett fram imorgon att rida bruniz i flera månader.
- Jag vet. Förlåt gumman. Men om du är sjuk kan du inte gå till skolan.
- Jag är inte sjuk.
- Jag hämtar tempen. Agnes kan inte missa ridningen idag. Hon har sagt till Sofia och alla andra att hon ska rida bruniz. Agnes hörde steg i trappan. Det var säkert mamma. Hon stoppade in den i örat.
- Du har jätte mycket feber. Du går inte till skolan på minst en vecka punkt slut.