Call me whatever you want (Spoken Word poetry)

Tiden stannar med knytnävar

När halva jag dog så ville tiden sssstanna
Tiden ville gråta
Själen ville vibrera i någons baksäte
Kanske sova hos en främling för en natt
Njuta av en ny doft eller studera ett nytt ansikte

När knytnäven for över mitt kindben så rev den upp huden med ringen på pekfingret
Sprickan under ögat blödde lite i början men sen lämnade den ett svullet sträck
Många frågade vad som hade hänt
Jag sa att jag rev mig i sömnen

Det är obehagligt att bli slagen i ansiktet
Käken knäcker till när näven knastrar mot hakan
Hjärnan dallrar lite när hårda knogar dras över dem tåliga kindbenen
Och det knakar i käken när jag försöker få tillbaka den på rätt plats efter att den hoppat ur led lite
Lederna skuttar fram och tillbaka bakom köttet

Tiden ssstannade när knytnäven kysste mitt kindben
Knogarna var svullna, lite röda, lite ömma
Och hemma har jag en hel kartong full med kassetter som jag inte spolat tillbaka ennu
En dammig tavla av en naken flicka med långt ljust hår
Och det finns bilder på mitt barndomsansikte
Barndomskropp
Barndomsdrömmar
Och jag känner fortfarande den darrande knytnäven mot min kind när tiden ssstannar
Sen låter jag den andra halvan få vakna

English

When half of me died, the time wanted to sssstop.
The time wanted to cry.
The soul wanted to vibrate in someone's backseat.
Maybe sleep in a stranger's bed for one night.
Enjoy new scents and study the a new face

When the fist sped past my cheekbone it tore up a cut over my skin with the sharp ring on the index finger.
At first, the tear bled a little before fading into a swollen line. Pretty and pink over the bruising cheek.