Överskrivning kan vara något som många av oss är helt omedvetna om att vi gör.
Min teori är att det uppstår när vi känner att vi vill växa och utvecklas som författare.
När vi börjar skriva så brukar vi lämna bort en hel del beskrivningar och vi missar en mängd saker som borde vara med.
Överskrivning påminner lite om saker som jag tagit upp tidigare.
T.ex. som att ”lista” sina karaktärer, som jag nämnde i kapitlet om karaktärer (kap.12) och det liknar mycket på fenomenet med utfyllnadsord (kap.6), men det är ändå något helt i en klass för sig.
Det känns som ett naturligt steg att öka det vi skriver för att göra det bättre, men vid överskrivning har det gått steget för långt.
Jag ser det inte allt för ofta här på Wattpad då de flesta är i början av sitt skrivande och lämnar bort lite för mycket ur berättelsen för att nästan bara koncentrera sig på handlingen – vilket är motsatsen till överskrivning.
Överskrivning är lite svårt att förklara, så det är något jag måste visa med ett exempel för att få det att låta vettigt, men kort sagt är det stora delar text som man kan ta bort utan att det ändrar något i berättelsen.
Ska försöka ge ett bra exempel:
”Varför då?” frågade hon irriterat med händerna på sina höfter.
Hon rynkade ögonbrynen och blängde på honom medan hon knep ihop munnen i en sur min.
Han motstod frestelsen att dra handen över ansiktet och himla med ögonen.
Minnesbilder av tidigare samtal som sett mycket lika ut svepte förbi i hans tankar tillsammans med svar som han egentligen ville ge henne, men han tog ett djup andetag för att samla sig.
Det var ingen idé att krångla med henne, det visste han.
Ett lugnt och neutralt svar fungerade alltid bäst när hon var på det humöret.
”För att det inte fungerar”, sa han tålmodigt, noga med att inte se irriterad ut eller avslöja sin irritation på rösten.
Samma exempel, men utan överskrivning:
”Varför då?” frågade hon irriterat med händerna på höfterna.
Han tog ett djupt andetag och tryckte tillbaka sin irritation.
”För att det inte fungerar.”
Förklaring:
Att ”hon” är irriterad får vi veta i beskrivningen av hur hon säger sin fråga, samt att händerna på höfterna blir en kombination som talar om hur hon uttrycker sig.
Att hon blänger, kniper ihop munnen och ser sur ut är självskrivet – vi vet nog alla hur en irriterad person ser ut utan att få det beskrivet.
Att ”han” sväljer sin irritation kan vi också föreställa oss utan att få det serverat.
Blir man irriterad av en fråga så brukar man vara sugen på att svara något passande och motstå frestelsen att dra handen över ansiktet eller himla med ögonen.
Lite påminner det kanske om kapitlet om att inte förolämpa läsare (kap.15), men det är en mera indirekt förolämpning.
Förutsätt inte att läsaren är för dum för att kunna tänka själv.
Läsaren behöver inte veta minsta lilla detalj och man kan med fördel ge läsaren utrymme att bygga sin egen bild av hur allt ser ut.
För att försöka summera vad överskrivning är kan man ställa sig själv frågan: Kan jag ta bort ordet/meningen/stycket utan att det påverkar berättelsen?
Är svaret ja är det bara att ta bort det.
Allt som skrivs ska vara relevant och föra berättelsen framåt.
Påverkas inte berättelsen av att man raderar det, då är det högst troligen överskrivning.
Det kan även vara en hög med information som kan fördelas snyggare i berättelsen, så ”infodump” klassas lite som överskrivning, även om det är i en annan form.
Nu finns det ju folk som gillar vissa former av överskrivning.
De upplever att man verkligen ser händelsen spelas upp, att allt känns levande eller att det är ”härligt detaljrikt”, men nu är det ju inte alla som uppskattar fem sidor där det knappt händer något mer än att två personer säger tio meningar.
Själv börjar jag skruva på mig ganska snabbt och börjar läsa slarvigt i jakten på att något spännande ska hända – om jag inte slutar läsa och letar upp en mer spännande bok.
En stor majoritet av läsarna upplever nog samma sak och ett förlag skulle absolut inte uppskatta överskrivning.
Varför ett förlag inte vill ha ett manus fullt med överskrivning är att tjockleken på en bok påverkar vad den kostar att trycka.
De vill inte lägga pengar på att trycka en bok där en tredjedel är helt meningslöst och kan raderas.
Sedan vill de inte ta risken att en stor del av läsarna får en negativ uppfattning om boken trampar på stället långa perioder för att någon fått för sig att ändlöst snack om hur folk tilltalar varandra skulle klassas som karaktärsutveckling.
Karaktärsutveckling kan göras snyggt och kortfattat i små vinkar och ledtrådar utan att behöva tryckas i näsan på läsaren.
Har läst många engelska böcker här på Wattpad på sistone, så ingen behöver ta illa vid sig, men jag har sett några verk den sista tiden som verkligen klassas som överskrivning.
T.ex.
Två personer pratar med varandra i kapitlet.
De står på samma ställe, de säger kanske tjugo meningar och jag skulle gissa att kapitlet var skrivet på runt åtta A4 sidor.
Att säga tio meningar till en person och få tio svar ska inte fylla åtta sidor.
Det var väldigt mycket beskrivningar av ansiktsuttryck, vart de flyttade blicken, hur de flyttade blicken (snabbt eller långsamt), hur de står, vart de vrider huvudet, vad de gör med händerna, vad de tänker, hur de överväger och analyserar svaret, känslor och intryck och så vidare.
Testade på skoj att bara läsa det de sa och hur de sa det och det samtalet hade lätt kunnat kortas ner till kanske en A4 sida, möjligtvis två då mer än tre fjärdedelar var helt onödiga. Lustigt nog var det en bok som jag hade fått betala för att läsa vidare på.
Valet att inte betala för den och gå vidare till nästa var väldigt lätt.
(De första kapitlen i böckerna man betalar för är gratis).
Överskrivning kan vara svårt att få tag i om man inte är helt medveten om det, så jag har ett tips som har hjälpt mig:
Föreställ dig att du måste ta bort så många ord som möjligt ur ditt kapitel.
Varje ord räknas för att få ner antalet till en så låg summa som möjligt.
Blir kapitlet för kort för att bli ett helt kapitel så är det bara att fylla i med mera av berättelsen – och då menar jag inte att lägga tillbaka en drös med ord igen, utan att helt enkelt fortsätta på kapitlet.
När man måste komprimera en berättelse så mycket som möjligt blir man mer medveten om hur mycket som faktiskt egentligen inte måste vara med.
Har själv raderat hela stycken som jag insett att jag kan ge små vinkar om att ha hänt senare i berättelsen utan att rabbla igen hela händelsen.
Kan ge ett exempel från en egen berättelse:
En tjej tämjer en drake och tillbringar några dagar med att träna den.
Hon förbättrar sadeln som den ska ha, far ut på turer för att öva och övernattar i en grotta där hon sover, äter och annat vardagligt.
Jag raderade hela stycket och sparade hennes och drakens första möte och första dagen de har tillsammans.
Sedan vaknar hon på morgonen då de ska ge sig av och tänker kort tillbaka på hur mycket de hunnit med de senaste dagarna.
Kapitlet tappade drygt två A4 sidor med händelser och blev med ens betydligt mer intressant och händelserikt.
Man behövde inte alls veta hur hon gjorde upp eld, hur hon lagade sin säng, vad hon åt för mat, hur alla deras turer såg ut, vad hon gjorde för förbättringar på sadeln, hur hon skötte sin hygien, var hon hämtade vatten och så vidare.
Det första mötet och deras första flygtur fick vara kvar och sedan gav de sig av tre dagar senare för att ansluta sig till andra drakar och deras ryttare – svårare än så var det inte och mer än så behövdes inte.
Nu är det ju ett faktum att de flesta här på Wattpad är lite nyare i sitt skrivande, så risken för att det blir för lite är högre än att risken att det blir för mycket, men det är bra att lägga överskrivningen ”bakom örat”, så att man kanske känner igen fenomenet när eller om det händer.
Då blir det inte lika stor omställning att börja tampas med det när det blivit ett stort problem, utan kan bromsas i god tid.
Notera att ordet "överskrivning" är från engelskans "overwriting" som jag fritt översatt själv.
Är inte säkert att det blev helt rätt, men vet inte vad jag annars skulle kalla det.