Dantes perspektiv
Jag slår långsamt upp ögonen, vart är jag? Jag skymtar ett sminkbord? En säng som inte är min och vanligtvis brukar jag alltid dra för gardinerna, men nu lyser solen rakt in i rummet.
Ännu en fråga, vart fan är jag? Plötsligt slås dörren upp och in kliver, Chanel? Vad hon här? Eller ett svar på en fråga, hon bor ju här. Jag är ju i hennes rum!
" Ehh hej" säger jag lite osäkert och kliar mig i håret. " Hej" är det hon svarar och börjar leta efter något i sin garderob. " Kom" säger jag och kollar seriöst på henne samtidigt som jag sätter mig upp i sängen. " Nej" ??? Eh okej, vad har hänt? Så jävla mycket frågor. Istället för att fråga reser jag mig upp ut sängen, känner huvudvärken på direkten, och kramar om henne bakifrån. " Har det hänt något?" Säger jag och lutar huvudet mot hennes axel. Vanligtvis hade hon vänt sig om mot mig men nej.
Istället får jag det här " Dante du strulade med en annan tjej" är det ända hon säger och tar bort mina armar runt om hennes mage. Hon går mot sängen och börjar direkt att bädda den, men jag står kvar som ett frågetecken. " Va" säger jag och lyfter lite frågades på mina händer, jag får endast ett "hmm" som svar, ännu ett frågetecken.
" Kan du utveckla jag fattar ingenting?" Säger jag förvirrande, med en lite väl skarp ton som inte alls var mening. " Vad spelar det för roll, du strulade med en annan tjej" är det ända hon säger, jag går istället för att svara mot sängen och slår mig ner så att jag avbryter hennes bäddning. " Du inser nu va att du erkänner dina känslor för mig" säger jag med ett litet litet flin på läpparna och tar hennes hand för att leka lite med hennes fingrar. När jag precis yttrat orden ser jag en nyans rödare på hennes kinder där hon står framför mig. Ett svagt leende tar plats på hennes läppar men suddas bort fort då jag antar att hon försöker "leka svår".
" Nej" svarar hon kallt och börjar försöka bädda sängen igen men lyckas inte såväl när jag sitter i vägen.
" Dina lögner suger" säger jag, och tänker det cringe ordet standard. Men ännu mer cringe att jag tänker cringe. Hon ser ut att tänka, för plötsligt stannar hon till i sina rörelser och kollar ner mot sängen. " Okejj Dante Lindhe, ja, jag fucking gillar dig okej. Och jag vet att du inte gör samma sak så snälla gå nu" säger hon så att jag knappt förstår orden hon precis yttrat. Stressat börjar hon klia sig i ögonen och slänger inte ens en blick på mig.
Utan att säga något ställer jag mig istället framför henne, tar bort hennes händerna som är placerade i hennes ansikte och försöker söka ögonkontakten jag aldrig får. Men till slut tvingas hon kolla upp i mina ögon.
" Jag skulle aldrig strula med någon med flit, jag var full och jag vet att det inte är en förklaring men tyvärr går inte förr tiden att ändra på. Inget mer hände, så vi släpper allt det bakom oss och" säger jag och inser fort att ögonkontakten är borta.
" Hey" säger jag och för tumme under hennes haka, så hon vänder huvudet mot mig igen. " Jag gillar visst dig" säger jag och för våra ansikten allt närmare varann. Men innan våra läppar kraschar ihop slås dörren upp, och in kommer en flåsig kille, men stannar lika fort upp som han kom in
" Eh, oj förlåt" säger han och ger Chanel ett hånflin, som i sin tur endast himlar med ögonen. När han stängt igen dörren igen vänder jag mig om mot henne igen. Så vi står ansikte mot ansikte.
" Fattar du att jag gillar dig eller?" Säger jag och omfamnar hennes ena hand igen. " Mm" svarar hon och börjar pilla med mina fingerar, men möter inte min blick utan är fast med den på våra händer.
" Bra, hejdå" säger jag, kysser henne på kinden och lämnar huset för dagen.
Chanels perspektiv
Inte ens ett tack för att han fick sova hos mig, trotts att han var stup full och strula med en annan tjej?
Men ändå erkände jag mina känslor. Bra Nell. Men han sa ju samma sak tillbaka så jag ser inget dåligt i det hela. Endast ett ' tack för jag fick sova här ' hade suttit fint, men sluta nu. Ni båda erkände att ni gillar varandra så sluta tänka så mycket...
Mina tankar snurrar som en virvel i mitt huvud, samtidigt som jag släpper ut en stor suck tänker jag att jag ska fortsätta byta sängkläder på sängen. Men när jag inser att Dante sov i den kastade jag mig i den, kramade om en av kuddarna som luktade alldeles för mycket Dante. Var han tvungen att gå? Om jag kanske inte var en surkäring kanske han stannat? Fan, )ag måste snacka med någon.
Jag: 11:34
Vill du ses på en fika på typ espresso house?
Måste få snacka ut med någon😪
Corre: 11:36
Absolut, 12?<3
Jag: 11:36
Sov två timmar inatt men absolut
Snabbt reser jag mig motvilligt upp ur sängen, då jag vill känna Dantes alldeles för goda lukt. Inprincip springer till toan, kastar mig in i duschen då jag känner mig allt annat än fräsch. Kliver ur, borstar stressat igenom håret, borstar tänderna, springer tillbaka till mitt rum, trär på mig en svart hoodie, ljusa bootcut jeans, slänger på lite smink och inser att jag fixat allt det här på under 15 min. Men ändå måste jag skynda mig.
Jag sätter på mig mina gråa uggs, min tjocka varma peak jacka då det typ är - 67 ute och springer till bussen. Som går om 6 min så ingen lugn promenad får det bli. Kylan slår mig med en käftsmäll rakt i ansiktet och när jag kliver första steget på marken trillar jag osmidighet till av isen. Ramlar rakt höften, men skiter i och springer vidare. Haltandes...
Det gjorde ondare än jag trodde, men fuck it.
När jag kommer fram till busstationen tajmar jag den direkt, kliver på och letar efter en bra plats att sitta på. Helst längst bak då jag bokstavligen hatar när folk ser mig bakifrån, men när jag ser hur den många raden längst bak är upptagen suckar jag djupt men ändrar mig direkt när jag ser vem det är.
" Hej" säger jag och slår mig mer bredvid människan som har luvan på huvudet och blicken stirrandes ner i sin telefon.
" Nämen tja" säger Ludwig och höjer blicken från mobilen, omfamnar mig i en snabb kram och frågar vart jag ska. " Ska träffa Corre, durå?"
" Till studion, är det här Corre?" Säger han och vinklar mobilen till mig, som visar att en viss person vid namn Cornelia Sandvik likat 10 stycken av Ludwigs senaste bilder på Instagram på rad. Ett skratt lämnar mina läppar innan jag slänger ur mig ett " yeep" och Ludwig ler brett. " Hon är fett snygg" undra hur glad Corre kommer bli nu, är det absolut första jag tänker. " Du ska bara veta vad hon tycker om dig" säger jag och lutar mig mot sätet. " Va, vadå?" Säger Ludwig och kollar frågades på mig, haha lilla gubben. " Men ja, hon pratar om dig konstant" säger jag och ser hur ett brett leende tar plats på Ludwig läppar samtidigt som han nickar.
" Vart ska du av?" Frågar jag, " Hornstull durå?
Svarar han. " Jag ska ända till Östermalm " säger jag och himlar med ögonen.
" Om du hänkar med mig till studion kan jag köra dig dit. Min bil är där" säger Ludwig. Lättnad. " Ahh gärna hade varit skit snällt" svarar jag och ler ett tacksamt leende, innan han hinner svara stannar bussen på Hornstull och vi kliver av. Gåendes mot ingången till studion, eller studio och studio. Hos Axel ska man väl säga om man snackar rätt.
" Jag måste bara hämta mina nycklar där inne, glömde dem där igår" säger Ludwig och går upp för trappan som leder intill Axels hus, jag följer efter och så fort jag kommer in möts jag av ett " Hej" jag vänder huvudet direkt mot trappan som är mitt i hallen och ser ingen mindre än Dante stå där.
" Ah hej" säger jag, sträcker ut armarna och omfamnar honom i en lååång kram, och det är nu jag inser att Dantes kramar är dem absolut bästa kramarna.
" Vad gör du här?" Frågar han när vi dragit ifrån, men fortfarande med armarna runt om hans hals och hans händer på min midja.
" Jag ska egentligen till Östermalm och träffa Corre, men den mötte jag Ludwig på bussen och han erbjöd sig att köra mig dit så då gick vi hit" svarar jag glatt, men inser snabbt att Dante lagt på sig ett litet halvsurt ansiktsuttryck? " Jag kan köra dig" säger han, men innan jag hinner svara kommer Ludwig springandes från vardagsrummet men nycklarna i handen och säger att vi kan åka. " Det är lugnt , jag åker med Ludwig " svarar jag, tänkte lämna en kyss på hans kind men han tog direkt tag med sin hand på mitt käkben och drog in mig i en lååång kyss, perfekt på hans läppar.
" Hejdå" säger jag och släpper greppet om han, går ut och sätter mig i Ludwigs bil.
Snabbt därefter kommer han och kör iväg.
" Hur går det med Dante då?" Frågar han när vi precis kommit ut på vägarna.
" Jag vet inte, det är så jävla fram och tillbaka. Ena dagen är han fett kall, andra dagen är han as gullig. Sen den tredje dagen strular han med en annan tjej men dagen efter erkänner sina känslor för mig och säger att han gillar mig" säger jag och slår mig frustrerat bak i sätet.
" Jag förstår exakt hur du menar, han va så med sina tidigare tjejer också" svarar Ludwig, ah jävlar vilken lättnad. Då vet man hur långt det skulle gå om vi skaffades oss ett förhållanden. Troligtvis kommer det aldrig hända med tanke på denna mening jag precis fick.
________________________________
ASSÅ FÖRLÅT, för sååååå tråkiga kapitel just nu. Men vill verkligen komma fram till det planerade så fort som möjligt, och därav är det dessa mellan kapitel💌
Ig: __Hovahtakeovah. Snällaaa följ hade uppskattat det sååå mycket:) Vill nå 200 följare nuuu haha.
Rösta gärna <3