Chanels perspektiv
-" Jadu Dante Lindhe, du är också jävligt attraherande. Synd bara att du är ett fakeas"
Det tog inte ens 3 sekunder och jag känner hur hans läppar kraschat in i mina. Han för mig sakta och säkert ner i soffan så att han ligger överst utan att avbryta strulet. Hans händer är placerade i soffan och mina runt hans kinder.
Vänta.
Vafan håller jag på med?
Snabbt drar jag ifrån och kollar storögt på honom.
-" Vad är det?" Frågar han och kollar med en sne blick på mig.
-" Vi, vi kan inte" säger jag utan att kolla på honom, han släpper ut en stor suck innan han förvånansvärt sätter sig åt sidan så jag får lite frihet att gå.
-" Hejdå Dante" säger jag och går mot hallen, han kollar med en frågande blick på mig och slänger sig upp ur soffan.
-" Hey vart ska du?" svarar han och tar tag i min arm så vi står väldigt nära varandra.
-" Hem"
-" Nej du kan sova här" va?? Jag kollar in i hans blåa ögon ett tag och tar en av dem blonda hårslingor som ligger lite framför ögat på han och drar den genom hans hår, släpper ut en suck och svarar.
-" Nej Dante, jag måste hem" viskar jag fram lite högre än en viskning, kysser han förvånansvärt på kinden och vänder på klacken mot hallen. Sätter på mig mina skor och jacka, trycker ner dörrhandtaget, innan jag stannar upp och kollar på Dante. Som står kvar på sin plats.
-" Tack för hjälpen Dante" trycker ner handtaget och går, utan att vänta på ett svar.
Dantes perspektiv
Kvar blir jag lämnad själv i mitt hus, stående med blicken kvar på dörren som precis slagits igen. Men vad ska jag göra? Hon valde att lämna, fine.
Nästa dag
Skolans stora portar slår jag upp och kliver in med stil i korridoren såhär 07:55 på morgonen. Några blickar drar jag till mig som vanligt men skiter fullständigt i dem, utan har blicken fast på mitt mål jag söker. Bingo. Jag märker hur folk börjar följa mig med blicken då det är rätt uppenbart vart jag styr mina steg.
-" Hallå" säger jag och lutar mig mot skåpet med hjälp av handen som stöd. Hon kollar med en fundersam blick på mig innan hon slår igen skåpet och lutar sig med överarmen mot det.
-" Vad?" Svarar Chanel och drar på sig luvan på sin gråa fila hoodie.
-" Du kommer inte kunna dissa mig förevigt, var lite tacksam" svarar jag och ler lite smått.
-" Dante vi skulle aldrig gjort något igår, det var ett misstag och kommer aldrig hända igen" säger hon och inte förens nu märker vi båda hur hela korridoren står knäpptysta och lyssnar på vårat samtal.
-" Fuck" mumlar hon för sig själv. Hela korridoren står med stora munnar och börjar mumla om massvis av saker. Undra hur mycket skvaller det kommer spridas nu.
-" Jävla skit" brister jag ur mig och puttar mig förbi henne så hon åker in i skåpet med en smäll, ett lågt "skrik" hörs från hennes sida men jag skiter fullständigt i det.
11:45
Jag slår mig ner mer ett frustrerat uttryck vid samma bord som Noel, Axel och Ludwig, som kollar seriöst på mig.
-" Vad?" Ryter jag åt dem.
-" Du tror inte vi vet vad som hänt?" Säger Ludwig och ger mig en blick som säger 'är du dum i huvudet?' Samma blick från Noel och Axel.
-" Nej vadå?"
-" Har du och Chanel eller vad hon heter hållit på?" Frågar Noel med ett flin på läpparna och lägger hakan i sina händer som han har med hjälp av armbågarna i bordet som stöd.
Vafan, hur kan det spridit så fort? Vad fan ska jag svara.
-" Nej" svarar jag kallt och kort.
-" Nähä, så hela skolan går runt och sprider ett falskt rykte om att ni stod vid skåpen och snacka, plötsligt säger hon att ni aldrig borde hållit på, men allt är då bara falskt? Slänger Axel in ironiskt, fuck you.
Jag svarar inte utan kollar istället ner i mina händer, jag hör även hur killarna släpper ut stora suckar.
-" Okej, upp till bevis" säger Ludwig och ställer sig upp och vinkar sig till någon.
-" Chanel kom" skriker han utöver hela matsalen. Seriöst Ludde? Jag kollar aldrig upp förens en så jävla snygg tjej sätter sig bredvid mig, hennes nervös blick möter min för ett tag men kollar bort när Ludwig börjar prata igen.
-" Så som du säkert vet är det värsta ryktet om att du och Dante hållit på, men this fucking dick vill inte erkänna" hinner han säga innan jag öppnar munnen.
-" Kalla mig dick en gång till och du vet exakt vad som händer" skriker jag samtidigt ställer mig upp så jag råkar stötta till Chanel på axeln. " Ahh" skriker hon till och tar handen på axeln. Alla kollar fundersamt på henne, endast jag förstår varför.
-" Har du ont?" Frågar Axel henne. Om hon nu säger sanningen kommer mina vänner aldrig förlåta mig. Dem har sån jävla respekt mot tjejer, ( dem dem gillar i alla fall) och skulle aldrig tillåta mig göra något sånt. Innan hon svarar kollar hon upp på mig som sätter sig ner igen och ger henne en mördarblick, som hon ser ut att bli obekväm av.
-" Eh, nej det är lugnt" svarar hon och ger Axel ett leende.
-" Säker?" Frågar Noel och hon nickar.
-" Men om vi fortsätter" säger Ludwig och påstår det vi pratade om innan. " Dante vill som sagt inte erkänna så vi frågar dig, har ni två hållit på?"
Jag kollar på Chanel som ser något obekväm ut av Ludwigs fråga. Om hon säger att vi höll på häromdan kommer det inte gå bra för henne i fortsättningen.
-" Nej det gjorde vi inte kan ni fucking lägga ner eller?" Slänger jag in och drar händerna genom ansiktet en gång.
-" Vi frågade Chanel inte dig, så?" Säger Ludwig och kollar på henne, som i sin tur först inte svarar utan ställer sig upp och går iväg.
" Amen vafan" hörs från Axels håll, dessa grabbar orkar jag fan heller med så jag går även iväg. Fast åt ett långt annat håll än Chanel, trodde jag.
För snarare än jag trodde går jag in i en person så den tappar sin mobil i marken och går sönder i bitar.
-"Vafan Dante den var ny" skriker Chanel på mig, amen vafan... Utan att tänka drar jag med henne i armen och ut till min bil, som hon gnäller emot men hon har inget val.
-" Vad fuck är ditt problem" ryter hon åt mig när hon äntligen slagit sig ner i sitsen bredvid mig.
-" Jag ska köpa dig en ny jävla lur, var lite tacksam tack" svarar jag tillbaka och kör iväg.
Hon svarar till en början såklart inte utan kollar på mig chokat.
-" Ahh, eh tack" svarar hon äntligen och jag ger henne ett litet leende. Mina hormoner är grova, från att vara skit lakk till att kunna vara relativt snäll.
-" När köpte du en ny?" Frågar jag henne efter en lång tystnad.
-" Efter att du gjorde sönder den första gången" svarar hon.
-" Va?"
-" Ja, du vet den dagen du hjälpte mig från dem där killarna, sekunden innan gick du in i mig så jag tappade min mobil och den sprack. Så jag köpte en ny" svarar hon, det här hade jag ingen aning om.
-" Jaha, eh, sorry. Tur jag köper en ny till dig nu då" svarar jag men fortsätter med " Eh juste tack för du inte sa någonting till killarna, det var inte mening att det skulle göra dig illa" säger jag lite skämmigt, hon ger mig endast ett leende tillbaka och 10 minuter senare är vi inne på Apple. Efter mycket snack och fix med kvinna som hjälper oss ska vi äntligen betala, aj.
-" Tack Dante" säger Chanel och lägger sin hand på min axel när jag står och blippar in koden.
-" Det är lugnt."
-" Så gulligt det här med när pojkvännen köper en mobil sin tjej. Jag blir alldeles rörd varje gång" säger plötsligt kvinnan bakom disken och både jag och Chanel stelnar till, släpper ur var sitt stelt skratt och börjar försöka förklara.
-" Haha neeeej nej, vi två?" Säger Chanel och pekar mellan oss " nej nej just friends" fortsätter hon och ger mig knytnäven " right buddy?" säger hon lite stelt och jag lyfter knytnäven långsamt så den träffar hennes, ånej vilken jobbig situation.
Chanels perspektiv
Seriöst, right Buddy? Och en knytnäve på det, skäm ut dig lagom. Dante ger mig tillbaka knytnäven långsamt men avbryts av kvinnan som fortsätter prata.
-" Aha, jag trodde ni var ett par. Ni ser ut som ett i alla fall " klump i magen, sätter vattnen i halsen. Trots att jag inte har något vatten.
-" Haha nej, tack så mycket hejdåå" svarar Dante och drar med mig ut så snabbt som det bara går. Vilken jävla sits, just med Dante också. Perfekt.
-" Drar du med hem till mig?" Frågar Dante mig plötsligt när vi satt oss i bilen.
-" Ehh, jag måste hem" Liar. Något Dante såg igenom.
-" Dina lögner suger" skrattar han till och med dem orden är vi framme, hos Dante, i hans soffa, jag i hans famn. Eller jag lutar mot mot hans bröstkorg och hans arm över mig. Hur kan jag ens låta detta hända? Kolla vad som hände i skolan idag. Nu är det som ingenting har hänt.
-" Kollar du ens på filmen?" Frågar han mig då jag är helt insatt i min mobil.
-"Va? Jaha ja jo absolut" svarar jag, utan att jag inte aning om vad han snackar om.
-" Ah okej så vad hände nyss då?" Men Dante...
" Ehhh" säger jag då jag inte vet ett skit om vad som nyss hänt.
-" Preciiis" jag kollar surt upp han och suckar.
-" Men det är ju tråkiiigt" svarar jag och drar ut på ordet tråkigt.
-" Vad vill du att vi ska göra då?" Frågar han.
" Jag vet inte" säger jag och skakar på axlarna.
-" Jag vet" säger han och plötsligt är hans läppar kraschade mot mina.
Han hjälper mig så att jag sätter mig över han och fortsätter där ifrån, innan han bär upp mig och går mot sitt rum.
Fan jag borde inte, men jag kan inte motstå.
Han trycker upp mig mot vägen och börjar kyssa min hals, båda händerna är placerade på min rumpa för att bära mig. Vi övergår till sängen där han kastar ner mig så jag ligger underst och han överöst, snabbt är våra kläder på golvet och han tränger sig i mig.
Snyggt jobbat Chanel, du som aldrig skulle röra denna kille.
______________________________
Halloj sorry att jag inte uppdaterade igår, hade ingen möjlighet att skriva men här har ni. VÄRLDENS mest oklara kapitel men men.
Ig: __hovahtakeovah
Rösta gärna<3