Jag vaknar av att kaptenen ropade ut att alla måste upp på däck. Jag klev ner från vånings sängen och väckte min mamma,pappa och bror, vi gick ut ur våratrum, men när vi öppnar vår dörr ser vi massa vatten på båten vi förstod att båten var påväg att sjunka. Paniken började och vi gick med snabba steg upp på däck.
Uppe på däck var det panikslagna föräldrar och barn, många av livbåtarna var trasiga men dom som fungerade var redan fulla. Våra föräldrar sprang fram till en av båtarna och sa till att vi måste få rymmas, vi gick och satt oss i den stora gummibåten. Det var natt och det var svårt att se, det regnade och det var stora vågor på det svarta havet. Vi fick en varsin flytväst, vi satt på oss dom och spände alla remmar hårt.
-ska inte ni koma ropade min bror efter mamma och pappa
-vi ryms inte svarade pappa, fast vi tar en annan båt.
Han ljög det visste vi, alla livbåtar var fulla, det var massa personer som var kvar på fartyget, men dom skulle inte klara sig, om inget mirakel skulle hända. Dom började ro iväg med gummibåten, jag lutade mig över gummi båten för att få se mina föräldrar en sista gång, men när jag gör det kommer en stor våg och jag trillar i vattnet, min bror försöker ta tag i mig men det är försent. Jag är för långt bort. Många vågor kom över mig och tillslut var livbåten med min bror i borta. Jag visste inte om dom hade hamnat under vattnet eller om dom hade kommit så långt bort så jag inte kunde se dom. En våg kom över mig och allt blev svart.