En bok av 07_Kitten
Första intryck:
Jag gillar det nya omslaget. Det är lite färggrannare än det tidigare och drar blicken till sig. Hade jag kommit med förslag själv hade de sett ganska liknande ut.
Vill man ha fler taggar kan man kanske lägga till hemligheter, spänning, utmaning, kärlek, mod, lögner, strid och svek. Det var i alla fall de jag kom på rent spontant och fler taggar skadar ju inte.
Presentationen börjar bra, men sedan ges det bort lite för mycket av handlingen.
Man får veta att Aline (huvudkaraktären) fått sina förmågor blockerade och att hennes mamma tycker att det är bra, men att Aline hade velat gå i skola med andra med förmågor ändå. Aline får ändå ett antagningsbrev och får tack vare rektorns ingripande komma till skolan ändå där hon blir antagen. Vi får till och med veta vilket elevhem hon hamnar i, så med detta intro kan vi skippa de första kapitlen utan att missa något viktigt.
Dessutom tar det död på spänningen om hon ska bli antagen eller inte, för det vet vi ju redan.
Mitt förslag är att korta ner och göra om början på presentationen;
Normalt kan vara det vackraste som finns. Inget vet det mer än Alines bror.
(Alternativt Aline och hennes bror.)
Aline Blake anade aldrig vad som skulle hända. Bara tretton år gammal hade hon ingen aning om livets mörka hemligheter, men det skulle det snart ändras på ...
Mer behövs inte.
Vi får en hint om att något hänt hennes bror och att hennes liv ska förändras dramatiskt. Det borde göra läsaren tillräckligt nyfiken för att vilja ta reda på mer utan att få veta halva bokens handling i introt.
Mitt förslag är ändå bara ett förslag, men ett kortare intro där man inte ger bort så mycket av handlingen kan jag rekommendera. Det är ju inte meningen att vi ska få hälften serverat utan att behöva läsa något.
(Kan säga att andra bokens intro känns mer passande då det inte ger bort lika mycket, så ta inspiration därifrån om inte annat.) ;)
Förordet kunde ha varit lite mindre "läsaren blir tilltalad av författaren".
Inget större fel med det, men det kan göras lite roligare om det känns som en sida ur en historiebok.
Vissa filmer brukar kunna ha lite av en "saga" i början innan handlingen kommer igång, så lite i de banorna. T.ex. Guldkompassen, Syskonen Baudelaires olycksaliga liv, Skattkammarplaneten, Stardust eller Sagan om ringen är filmer som jag kommer på direkt, men det finns nog fler.
Det kunde ha varit något i stil med;
År 1826 grundades Mystic Academy för att utbilda barn med magiska krafter.
Dessa barn hade förmågan att kunna sammanläkas med en Mystic och via dessa utvidga sina krafter och magiska förmågor.
Tillsammans skulle de klara Testet för att förtjäna en plats på skolan.
Nu vet jag inte vilket år skolan är grundad då jag bara tog några korta meningar för att visa vad jag menar.
Förstår helt tanken med att inte vilja börja babbla fakta i början av en berättelse för att visa hur världen man skapat ser ut, men att ge känslan av att man läser en sida ur en bok kan väcka lite mer intresse och göra läsaren mer nyfiken på berättelsen.
Texten kan helt klart vara kursiv för att skilja den från resten av berättelsen och vill man skriva något som författare (som "uppdaterar inte så ofta" eller liknande) kan man göra det, men då i icke kursiv text eller fet stil för att skilja den från förordet.
Bara en tanke att fundera lite på.
(Nu när berättelsen är färdig behövs ju inte ett uppdateringsschema, men i den bok som pågår kan man alltid skriva det nedanför presentationen av boken.)
Första kapitlet känns som en fin inledning.
Ett steg direkt in i Simons vardag och en bra bild av hur deras relation som syskon ser ut.
Det enda jag saknar är nummer på kapitlen. Man vet aldrig riktigt vilket kapitel man är på, så någon form av numrering vore trevligt.
Själv föredrar jag förstås kapitel med namn/titel efter siffran, men vet också att det inte alltid är så lätt att veta vad man ska kalla kapitlen.
Dessutom finns det en tanke bakom symbolerna då de visar vems perspektiv det är skrivet ur (vilket ju även den kursiva texten visar när det är skrivet ur Simons perspektiv, så det blir lite dubbel info).
Det finns ju ändå lite förslag att överväga om man vill undvika att göra som alla andra;
Man kan ha sidnummer längst ner på kapitlet (centrerat eller till höger, som i en riktig bok till exempel).
Man kan sätta en siffra före de speciella symbolerna (1.◇◇◇) eller i mitten av dem (◇1◇), eller kanske använda romerska siffror- och då efter tidigare nämnda placeringsförslag(◇I◇ eller I.◇◇◇).
Eller om man inte vill ha siffror alls, men ändå kunna skilja ett kapitel från de andra kan man ha olika antal symboler.
Att ha över tjugo symboler är väl kanske inte så snyggt, men man kan gå upp till fem för att börja om med en igen - och då kanske låta Simons kapitel ha "egen numrering" och alltså ha från ett till fem symboler utan att påverkas av Alines kapitels.
Bara en grej reagerade jag annars på: sista ordet i första kapitlet är "funkade".
Funkade är språkligt och passar i dialog, men i berättande text brukar man använda Fungerade.
En småsak, men något som folk kan reagera på. Det här är ju ändå en Wattpadbok, men det kan vara något att hålla i åtanke om man vill skriva mer seriöst.
Samma sak med "nickade instämmande".
Man brukar instämma när man nickar, så att bara skriva att personen nickade räcker bra.
Kapitel 2: Kan lite rekommendera mitt kapitel om Deep POV (55) här, men annars kan jag ge ett förslag på hur det skulle se ut om man använt det i första meningen:
"Det ringde ut från lektionen" hade blivit; "Skolklockans ilskna signal skar sönder tystnaden i klassrummet."
Till exempel.
Man är lite mer med i rummet än att få det förklarat för sig.
Sedan fungerar det bra med Alines känsla när hon känner sig befriad från en skoldag som hon uppenbarligen ville få slut på.
Här förklaras också varför hon inte är helt nöjd med den skola hon går i, vilket ju gör den långa förklaringen i förordet onödig.
Vill man inte ha ett intro med Canais historia kan man skippa det och låta förklaringen komma här, eller så kan man ta bort mycket info här och ha ett intro med en historia.
Just nu blir det lite dubbelt, så det ena eller det andra skulle jag säga. Annars får vi höra samma sak två gånger.
Sedan har vi lite det faktum att kapitlet börjar med slutet av en skoldag, men sen finns ingenting som går tillbaka till det. Eventuellt kan Aline ta sina böcker, gå via sitt skåp och sedan får vi höra hennes "inre monolog" medan hon går hem från skolan - eller sitter i bussen och tänker.
Annars, om man väljer att ha introt med "sagan", så kan man plocka de första meningarna ur det här kapitlet och lägga in dem i det som följer så behöver inte infon komma två gånger efter varandra.
Måste säga att jag redan nu börjat tappar bort vilket kapitel jag pratar om, vilket visar hur användbart det skulle vara med någon form av sidnumrering, så jag hoppas att något av mina förslag låter användbart.
Andra kapitlet om Aline får mig att undra varför man ställer fram mat åt Simon om han aldrig rör den.
Jag kan förstå att man inte behöver mat i någon form av "magisk koma", men att man ställer fram maten känns lite märklig.
Fast någon form av mat behöver han ju uppenbarligen om han är så smal, även om han verkar ha överlevt bra länge utan mat.
Man brukar ju sondmata eller ge dropp åt någon som inte äter, så en förklaring på varför man inte hjälper honom mer än man gör skulle nog behövas.
Har det med deras magiska egenskaper att göra eller är deras mamma en sadistisk misshandlare?
En av de sista meningarna påminner mig om något jag ser ofta i berättelsen:
Jag hukade mig ner och tog upp det, tittade på det.
Antar att du menar; Jag hukade mig ner, tog upp det och tittade på det.
Man brukar börja med kommatecken och sätta "och" i slutet av en mening.
Annars kunde man ha skrivit "Jag tog upp brevet för en närmare titt" eller något liknande.
Eller gå in mer på hur hon känner med; "Jag böjde mig långsamt ner för att ta upp det".
Det blir ganska uppenbart att hon tar upp det för att titta på det då vi i följande mening får veta vad hon ser när hon tittar på det. Att hon tar upp det långsamt visar att hon knappt kan tro vad hon ser - om hon inte snappar upp det kvickt för att markera att hon vill få tag i det innan det blåser iväg eller för att hon vet vad det är för brev och vill se det på nära håll med en gång för att se att hon inte ser fel.
Ännu ett bra tillfälle att presentera hennes personlighet och tankegångar.
Kapitlet som följer är ur Simons perspektiv och här börjar jag reagera på att "testet" alltid är skrivet med fet stil, vilket antyder att det måste vara väldigt viktigt, vilket jag inte riktigt kan se att det är. Visst är det viktigt, men inte så viktigt att det kräver fet stil då det bara finns med vid två kortare ögonblick i hela berättelsen. Jag hade mer förstått om det var skrivet med stort T än att det har fet stil. "Sorteringsceremonin" skrivs inte i fet stil i Harry Potter böckerna, men vill man understryka dess vikt kan det börja med stor bokstav, om jag ska göra en liknelse. Annars antyder det att det är så pass viktigt att hela eller minst halva boken borde handla om det - vilket det ju inte gör.
Det är väl också ett bra tillfälle att få veta huvudkaraktärens fulla namn, men det känns ändå lite krystat. Att bara säga förnamnet känns mer trovärdigt och så kan man spara hennes fulla namn till ett senare tillfälle. Om man nu inte vill understryka att mamman är väldigt överdramatisk, för i så fall fungerar det. (Vissa föräldrar har ju en tendens att rabbla fram hela namnet när de är arga, vilket jag själv har svårt att se poängen med.)
Här finns också ett exempel på onödig text som kan tas bort så att det blir:
"Aline! Vad är det här?!"
Jag undvek hennes blick när jag svarade.
"Ett brev."
Utropstecknen visar att det inte är ett vänligt samtal, lika mycket som det hon säger, så "sa hon strängt" kan tas bort.
Anledningen till varför jag tar upp det är för att det i övrigt är en väldigt snygg dialog så man vill ju gärna putsa den lite för att lyfta fram den.
Samma sak har vi i stycket som följer där "Mamma hade tagit brevet" känns ganska uppenbart.
Hade man tagit bort det onödiga och slagit ihop det med stycket som följer så hade det blivit:
Jag sprang upp för trappan mot Simons rum.
Jag visste att mamma inte skulle lyssna och nu bokstavligen rasade jag inombords. Jag kunde inte fatta hur lite hon ens försökte tänka på vad jag kände och vad jag ville.
Jag behövde få prata och Simon fanns alltid där för att lyssna. Han var bra på att lyssna och han dömde inte.
Här har jag använt de ord som finns men plockat om dem lite och kortat ner det, bara som ett exempel.
Det finns gott om ställen där man skulle kunna göra samma sak, vilket ju alltid är vad man får i ett första utkast.
Som "proffsen" säger; första utkastet är skräp och det måste det få vara.
Mitt tips är att gå tillbaka och söka dessa "överbyggen" och snygga till dem - efter att boken fått vila ett tag förstås. Tar man en paus från en text så ser man den alltid med nya ögon, men blir pausen för kort blir man blind för sådana saker.
Blir lite fundersam över slutet på kapitlet...
Man börjar alltså till jul på skolan och går sedan till sommaren.
Är man alltså ledig ett halvår åt gången eller är första skolåret bara en termin?
Jag blir också att fundera över att Aline är "blockad". Ändå verkar hon inte ha några problem vid Testet.
På vilket sätt är hon blockad - eller är det hennes mammas desperata försök att hålla henne kvar?
Den här "blockaden" verkar ju inte särskilt effektiv.
Jag får lite en känsla av att det är mamman som ljuger med tanke på att Aline ju faktiskt får dubbelt upp när hon ska skaffa en Mystic.
Jag antar att det här är något som kommer att avslöjas senare?
(Tar upp det igen senare när vi pratar om slutet.)
I kapitlet finns lite upprepningar:
"Fåglarna borde ha flyttat nu, borde inte vara kvar" i början av kapitlet och "Hon var arg, munnen var ett streck. Hon var sammanbiten. Hon tyckte inte om det mannen gjorde" i mitten av kapitlet.
Jag pekar bara ut dem så att man kan snygga till den dubbla infon om man väljer att redigera berättelsen.
Den här typen av upprepningar finns det gott om i hela berättelsen, men det känns onödigt att peka ut alla. Jag har nog nämnt tillräckligt många exempel för att man ska kunna börja leta upprepningarna själv.
Det är också ganska många meningar som blir lite styltiga när de bli kapade med ett kommatecken så att det kännas som att två halva meningar som inte hör ihop krockat med varandra:
"Hon hade börjat diska, hennes sätt att lugna sig själv på" och "Mamma höll om mig, ville inte släppa taget" är två exempel.
På vissa ställen skulle det behöva delas upp i två meningar (och skrivas om) och i vissa skulle kommatecknet behöva bytas ut mot ett "och".
Det kan också vara värt att se över vid en redigering.
Tror inte att jag petar mer i stavning och detaljer än så. Mina exempel borde ge en vink om vad man kan titta närmare på.
Istället har jag lite frågor som kan vara värda att fundera på när man redigerar;
När Aline precis fått sina Mystics och är på väg ut ur rummet börjar de två djuren att prata med varandra. Den ena säger två meningar och den andra svarar med två meningar, vilket gör att Aline "blir trött på deras tjat".
Har det med hennes eldförmåga att göra?
Antingen är hon nästan otrevligt otålig eller så kanske hon bara känner sig lite besvärad?
Inte vet jag varför en av hennes Mystics måste gömma sig heller. Hade gärna sett en liten förklaring på det.
Är de rädda att någon ska bli avundsjuk, vill de undvika uppståndelse eller är de rädda att de tar en Mystic av henne om de ser att hon har två?
Andra delen av Testet verkar vara att en blivande elev ska göra ett trick, utan någon som helst kunskap om hur man ens använder magi.
Det känns lite märkligt.
Hur är det meningen att man ska visa sin magi om man inte ens vet vad man kan?
Om jag förstått det rätt får man förmågor när man gått samman med en Mystic(?), men hur vet man vad förmågan är?
Vissa verkar veta det med en gång, men inte Aline.
Hur kan de andra veta vad deras förmåga är om de inte haft någon förmåga före de fick en Mystic?
Och vad händer om man inte klara andra delen av Testet?
Tar man deras Mystic ifrån dem igen?
(Att en elev misslyckas kan ju visa hur det går till, om inte Aline ska tänka på det och vi lär oss det via hennes funderingar.)
Ämnena som Aline har; Förmågsträning och "Konsten att bemästra sin förmåga".
Vad är skillnaden?
Jag skulle vilja kalla Förmågsträning för Egenskapsträning och "Konsten att bemästra sin förmåga" kunde vara Egenskapsfördjupning.
Till exempel.
Annars kan det vara "Elementförmåga" och "Mentalförmåga" beroende på vad det är för förmåga man har.
När Liam kysser Aline är Tristan och Katie sedan fastfrusna av chock som Aline varit "flera minuter" tidigare.
Hur länge kysstes de?
Sekunder hade varit mer passande då minuter är en ganska lång stund.
Sedan stör jag mig lite på att Liam tar sig friheter bara för att han är full.
Kan inte påstå att jag gillar honom särskilt mycket efter det, även om det som händer honom senare ska föreställa sorgligt.
För mig tar det bort eventuella sympatier i det fallet då han tydligen är "äckel" när han har druckit.
Ska man tycka om honom behöver det nog bli mer av ett missförstånd mellan dem - att Liam pratar om hur mycket han uppskattar deras lektioner tillsammans och tror att hon gillar honom när hon säger att hon också gillar lektionerna t.ex.
Jag undrar varför det avslöjas att Liam "varit ute efter Aline hela tiden" precis i slutet.
Så vitt jag vet var hon en baby/ett litet barn när Simon började på skolan, så hur kunde man veta att Aline var så speciell?
Jag förstår att det är något som kommer med i nästa bok, men en liten hint hade varit trevligt.
Jag gissar att Alines pappa kan vara orsaken då han inte nämns alls - och det faktum att Alines mamma är så viktig med Ms och inte Mrs.
Liam kunde ju ha nämnt att det är på grund av hennes pappa, men inte säga mer än så.
Här finns ett missat tillfälle tycker jag.
Liam kunde ha gett henne några sista ord som verkligen släppte en bomb - för både henne och läsaren.
Antingen nämna att det har med hennes pappa att göra, eller så kanske den som "blockade" Aline egentligen inte blockade henne alls, utan superladdade henne, vilket förklarar hennes dubbla uppsättning Mystics.
Inte vet jag om det är något av de alternativen, men här kunde man ha fått en liten vink som lockar läsaren att läsa nästa bok i serien.
Liam borde ju veta varför hon är speciell, så han kunde gott ge henne en ledtråd, även om det inte blir mer än det med tanke på omständigheterna.
En annan sak som jag reagerat på:
Var persons förmågor är kopplade till deras Mystic, om jag förstått det rätt.
Alina har dolt sin ena Mystic, men ändå verkar ingen överraskad när hon både kan hantera eld och styra folk?
Hur vanligt är det med två förmågor?
Borde de inte inse att hon har två?
Eller räknar de bara med att en pegasus är så pass speciell att det beror på Alastor?
(Inte är jag säker på när de fick reda på att hon hade förmågan att kontrollera folk heller. Försökte leta lite, men hittade det inte. Hur och när kom de fram till hennes andra förmåga?)
Näst sista kapitlet: Aline ska träna sin förmåga genom att ta kontrollen över Desma.
Jag finner det lite udda att de skrattar så mycket åt att Desma bara springer omkring.
Vill man göra scenen mer humoristisk skulle man kunna göra Alines försök att få Desma att röra på sig lite klumpigare. Lite som när man försöker få en docka att gå med överdrivna steg och rörelser. Annars känns det lite överdrivet att de skrattar hysteriskt om Desma bara springer fram och tillbaka om det inte är något särskilt med det - om det nu inte bara syftar på att de skrattar för att Desma skrattar, men det går ändå att sätta mer humor i scenen om man vill.
Avslutningsvis känns det lite märkligt att första kapitlen är så korta medan de senare kapitlen är så mycket längre.
Att slå ihop några av de första kapitlen för att göra dem längre eller dela upp de senare kapitlen i fler hade fått boken att kännas jämnare. Framför allt när det händer så mycket på slutet att man knappt hänger med när allt är packat i några få väldigt långa kapitel.
Jag hoppas att jag fick med det mesta nu.
Jag tappade som sagt bort mig totalt när det inte finns något i innehållsförteckningen som skiljer kapitlen från varandra.
Ett alternativ är ju att be om en ny recension när boken är genomläst och bearbetad - eller att jag kommenterar kapitel för kapitel om man vill ha det mer detaljerat, men då behöver texten ändå läsas igenom först.
Kunde ha sagt en hel del om varje ämne jag tar upp, men recensionen skulle bli milslång, så det är bara att lämna en kommentar där något är oklart så kan jag gå in lite mer på vad jag menar om det behövs. ;)
Lycka till med skrivandet! :)