"Denna då?"
Draperiet drogs åt sidan och Lejla klev ut med en ljusblå klänning och hennes nästintill perfekta struktur syntes tydligt.
Jag satte handen över munnen och försökte kväva mitt skratt.
"Skojar du? Den färgen passar absolut inte dig"
Hon gav mig en otolkbar blick och drog för draperiet igen.
Luka hade bjudit in alla i hela skolan till en fest nu på fredag, och Lejlas nyaste crush skulle vara där. Helt ärligt har jag ingen aning om vem det är, Lejla har en ny kille varje vecka känns det som.
Jag skulle inte anse Lejla som en vän, hon tror att hon är det, men hon är ganska irriterande. Om det inte vore för hennes otroligt fantastiska talang att vara underhållande, hade jag inte ens lagt en blick på henne från första början.
"Ska vi gå tillbaka?"
Lejla stod nu precis framför mig och kolla ner på mig där jag satt i den illrosa soffan.
Vi var redan inne på den tionde affären och det började mörkna ute, klockan var bara 6 men helt ärligt orkade jag inte mer, jag hade redan min klänning och orkade inte lägga ner tid på att hitta hennes.
''Jag måste hem, mamma har ringt"
"Redan? Men skulle vi inte baka?"
Jag ryckte på axlarna och gick ut ur butiken utan att ens säga hejdå. Jag orkar inte med henne.
-
Ring riiiiing
Jävla skit!
Jag gnuggade mig i ögonen och tog upp mobilen.
06.20
Jag suckade och la kudden över huvudet, livet är ett jävla helvete, eller ja, väckarklockan är i alla fall det.
40 min senare tog jag på mig mina skor och gick tillsammans med min chaufför ut genom dörren. Ja jag vet, en chaufför, det låter så sjukt bortskämt men min mamma litar inte på busschaufförerna, vilket bara är bra för mig.
Det var studiedag idag, torsdagen den 15 november. Imorgon tog festen plats och jag var inte ett dugg exalterad. Fester var jag på hela tiden, och det slutar antingen med att det blir tråkigt och jag går hem eller så blir jag full och vaknar upp i någons säng med kläderna av. Men tanken på att det var just Lukas fest gjorde det en aning speciellt.
Luka var en lång, mörkhårig 16årig kille som jag under dom senaste dagarna hängt rätt mycket med. Han var intresserad, det kunde man se på lång vägar, men jag intresserad av honom? Det var en helt annan femma.
Vi stannade framför den gigantiska byggnaden, som just nu var prydd med rosa/vita ljus och en stor text. ''Kungsholmens dansklubbs uppvisning'' stod det. Jag klev ur bilen, sa hejdå till chauffören och tog mina saker.
Varje månad har vi en uppvisning här i centrala Stockholm, vi tävlar också, men detta är ett ganska bra sätt att skaffa extra pengar till klubben.
Klubben bestod av 30 tjejer i 16 års åldern, vi kände alla varann väl eftersom dom flesta gick på samma skola, min skola. Lejla och några andra tjejer jag hängde med i skolan gick här. Alla jag kände ville börja, men det fanns inte plats.
''Hej, hur gick det igår?'' Lejla hade satt sina händer på mina axlar och lutade sig över så jag nästan ramlade.
''Vad menar du? Med vad?''
''Med din mamma?'' Juste, lögnen.
''Eh, ja det gick väl bra.''
Vi begav oss in i byggnaden.
-
Jag öppnade min mobil och letade igenom mina kontakter, ''Chaufför''. Jag tryckte på numret och la mobil mot örat. Långa signaler hördes och jag suckade högt.
Svara för fan!!
''Du har kommit till 076...''
Jag skrek till och tryckte aggressivt på min mobil. Utanför fönstren öste regnet ner i hastig fart och jag stod själv i omklädningsrummet. Jag ringde upp mamma och även där fortsatte signalerna låta ända tills den irriterade Siri rösten befann sig i telefonen igen.
''Du har kommit ti...''
''Helvete!''
Jag suckade ännu högre än förut och satte på mig jackan.
Jag får väl gå i regnet då.
När jag lastat upp mina 2 tunga väskor på ryggen tryckte jag upp den tunga dubbeldörren och satte genast upp handen framför ansiktet. Jag kisade och försökte att inte blöta ner ansiktet, men det var helt omöjligt, det rann från mitt hår ner över hela huvudet.
Efter bara 2 minuter var jag genom dränkt och hade slutat bry mig helt. Mina hörlurar låg längst nere i min väska och jag kunde inte ta av mig allt här mitt på gatan i regnet, så jag fick gå utan. Det var folktomt, så jag började nynna på jullåtar och bara efter några meningar sjöng jag högt och tydligt så att alla på 20 meters avstånd kunde höra varenda ord. Jag log för mig själv och fortsatte ännu högre. Jag började springa och sträckte ut armarna som ett flygplan, hoppade runt i cirklar och sjöng, allt vad jag hade. Det kändes som jag var på toppen av världen.
Men min lyckliga stund varade inte särskilt länge, för plötsligt hade jag trampat ner i ett djupt hål och rullade nu i lera ner för en kulle. Det gick snabbt, farligt snabbt och jag hade redan fått massa stenar i ansiktet. Jag försökte desperat sakta ner med fötterna men jag bara gled, jag drog upp händerna för att ta tag i grenar och buskar men det gick alldeles för snabbt och efter en stund kunde jag inte tänka längre, jag hörde bara en svag röst någonstans långt bort. Jag trodde jag hade stannat, men jag var inte helt säker. Allting började sakta sluta snurra och mitt medvetande började komma tillbaka. När jag slog upp ögonen mötte jag direkt ett par andra, som såg förvånansvärt oroliga ut.
''Mår du bra?! Åh gud du blöder!''
Killen framför mig drog med fingret över min kind och kollade på sin hand, jag kollade också och såg blodet rinna ner. Jag satte händerna över ansiktet och kände hur smärtan började kännas, hur benet bara skrek efter hjälp. Det gjorde så jävla ont.
''Det är ok, jag hjälper dig''
Hörde jag rösten säga och det sista jag kommer ihåg är hur någon sätter sina armar om min rygg och lyfter upp mig i sin famn.
HEEEEEJ!!!
Första kapitlet WOHO, jag är övertaggad över denna boken. Detta är inte första boken jag gjort, men den andra blev jag inte helt nöjd med och tyckte den var så tråkig så jag orkade inte skriva klart den. Men men här är vi.
Jag kanske ska göra en Q&A snart så om det är något ni vill veta om mig eller denna boken så finns mina Dms öppna :)
Hoppas ni gillar första kapitlet och om ni gör det kan ni väl följa mig och dela boken, för det skulle betyda jättemycket för mig!
Puss & Kram <3
Simsilde
YOU ARE READING
Regn med dig
Romance'Det var dig jag såg den natten, den regniga kalla natten mitt i november. Det var då jag visste att du var min, att jag skulle ha dig.' ~ Aurora var tjejen som visste allt, tjejen alla ville vara och tjejen som hade allt. Men när Dante kom förändr...
