Där satt Colin på väg till Hogwarts skola för häxor och trollkarlar. Hans hjärta dunkade hårt i bröstet. Colin var så spänd på att veta vilket elevhem han skulle hamna i. Han ville hamna i Gryffindor, och han var säker på att han skulle hamna där. Colin sa högt till sig själv"du klarar det, var inte rädd". Han tittade ut genom fönstret och där såg han att det stora ståtliga slottet började resa sig bakom klipporna. Colin förstod att det var dags att byta om till den svarta klädnaden och sätta in sin katt Converse i sin bur. Han kände hur tåget började sakta in och till slut stannade det. Colin började ta sin koffert och släppa ut den genom kupé dörren. Plötsligt snubblade han till och ramlade pladask mitt på golvet. Colin kände smärtan i armen och tårarna började tränga sig ut genom ögonen men han blinkade snabbt bort dem. Då precis när han skulle resa sig såg han att en pojke med illgult hår stod böjd över honom med en hand utsträckt. Colin tog tag i handen och reste sig upp. Smärtan i armen gjorde så ont att han inte kunde röra den. "Aj" sa Colin. Pojken med det illgula håret sa "jag tror att vi måste gå upp till sjukhusflygeln". Colin svarade "ja det tror jag är en bra idé för jag har jätte ont!". De började vandra upp mot skolan med stora steg. "Vad heter du" sa Colin. "Sam" svarade han. "Jag heter Colin med C "svarade Colin. Framför dem såg de den stora skolan med fyra torn. " I en av dem tornen ska vi bo" sa Sam. Colins hjärtat hade lugnat sig lite, det hoppade inte lika mycket som innan. Plötsligt kom en stor man och presenterade sig " jag heter Hagrid och jag är skogsvaktare här på skolan" sa han. Hagrid var minst dubbelt så lång som både Colin och Sam. Hagrid sa åt dem att kliva på båtarna. Han sa "det är en tradition att förstaårseleverna åker båtarna över sjön". Under tiden de åkte båtarna kunde man höra en knappnål studsa på vattnet så tyst det var. När Colin och Sam var framme stod de framför de stora ekportarna. Då kom en man med en böjd rygg som sa "välkomna till Hogwarts jag heter professor Filch och jag är vaktmästare här på skolan". Colin och Sam klev in genom de stora portarna och såg det vackra marmorgolvet och trapporna. Väggarna var fulla med tavlor som pratade och rörde sig. Sam och Colin stod där med gapande munnar. Men blev avbrutna av en pojke som sa högt" välkomna. Era koffertar och djur är redan på väg in på skolan. Jag är prefekt och hjälper elevhemsföreståndarna att ta hand om er, elevhemmen heter Gryffindor.. Jag sa, "där vill jag hamna" till Sam.. Ravenclaw, Hufflepuff, Slyterin. Följ efter mig till stora salen". Men då hörde Colin och Sam, och förmodligen alla de andra, en pojke som skrek " Potter vi får se hur det här fortsätter". Den andra pojken (Potter) skrek tillbaka " jag kan skaffa bättre vänner än du Malfoy". Malfoy gick därifrån med en trumpen, sur och arg min. Colin och Sam fortsatte till stora salen. Han kände smärtan igen och sa till Sam "snälla säg till prefekten att jag har ont i armen". Sam skyndade iväg till prefekten och var snart tillbaka. Prefekten sa "gå längst upp i slottet, sen till höger, där hittar ni Madame Pomfrey". Colin rusade iväg med sin onda arm och Sam kom efter. Så fort de var framme, knackade Sam på den stora dörren in till sjukhusflygeln. En liten dam kom och öppnade. Hon släppte in Colin och sa till Sam " gå tillbaka till stora salen, där får du mat och dricka, du får träffa din kompis sen". Colin sa till Madame Pomfrey " jag snubblade på tåget och landade på armen" fick han fram med smärtan brännande i armen. Madame Pomfrey sa "får jag titta på din arm". Colin sträckte skakande fram sin arm till henne. Hon vände och vred på armen så att Colin nästan svimmade så ont det gjorde. Madame Pomfrey sa "lägg dig där och villa så ska jag fixa medicin och något att äta, du måste vara vrålhungrig". Hon pekade på en säng med ett litet nattygsbord bredvid. Colin gick fram och satte sig på sängen. Den var mjuk och skön. Colin gav ifrån sig ett litet stön när han stötte i armen i kanten och åter igen trängde sig tårarna ut genom ögonen men denna gången lät han dem rinna ner för de fräkniga kinderna. Han tänkte på sin familj som hade vinkat hejdå från tågstationen och längtade till att han skulle få brev från dem. Madame Pomfrey kom ut ur ett litet rum och Colin torkade snabbt bort tårarna. Hon sa" du måste ta den här medicinen en gång och sen får du gå ner till stora salen". Colin drack snabbt upp medicinen och kände hur det brände till av smärta i armen. Men sen kom det en mjuk vind inuti armen och han kände på den och den gjorde inte ont längre. Han tackade Madame Pomfrey och gick ner för trapporna. När han var framme i stora salen såg han fyra långa bord med elever. Han förstod att det måste var elevhems borden. Tusentals stearinljus brann ovanför deras huvud. Han gick fram till de övriga förstaårseleverna och träffade Sam. Framför dem hade de personalen och en gammal man som han nog trodde var professor Dumbledore. Dumbledore gick fram till en stenskulptur och la armarna på den. "Välkomna till Hogwarts och välkomna tillbaka. Som ni alla vet så är förbjudnaskogen förbjudet område om man inte har fått straffkommendering. Jag hoppas att ni får en trevlig termin". Han svängde med trollstaven och fram kom en pall och en hatt. Professor McGonagall, en kvinna med en svart klädnad och smaragdgröna ögon och med en hård knut på huvudet, steg fram och presenterade sig. "Jag heter Professor McGonagall. Det här är sorteringshatten. Den väljer vilket elevhem ni ska bo i. När jag ropar upp era namn ska ni sätta er på pallen och ta på hatten på huvudet. När hatten ropar var ni ska vara ska ni gå till det bordet".
Kelly Chelsea...... Ravenclaw
George Hample....... Slyterin
Sam Timpleton.......... "Det här var svårt"..... Hufflepuff
Colin Coinsen............. Detta var ännu svårare...... Hufflepuff
..........
Harry Potter...... Gryffindor
Ron Weasley........ Gryffindor
Colin vände förvånat på huvudet och såg Harry Potter med dem runda glasögonen och det blixt formade äret i pannan. Colin kom ihåg att hans familj berättat om Harry och att den, som inte får nämnas vid namn, försökt döda honom men inte lyckats. Harry log mot Colin och Colin vände snabbt huvudet tillbaka fram. Han kunde inte förstå att Harry Potter hade leet åt honom. Han gick med en glad min och satt sig vid Hufflepuff bordet och tog för sig av godsakerna. Där fanns allt gott han kunde tänka sig.
