Kapitel 19

167 4 0
                                        

Kapitel 19

Pims perspektiv: 

Höger, höger, vänster, höger, vänster, vänster och klart. Min puls var på hög varv, jag tittade på Daniella och det såg ut som att hon var det samma. 

- Ja, tjejer... sa Robin och stoppade sina händerna i fickorna och gick långsamt mot oss medan Daniella började gå mot mig och tog min hand. Mm, jag vet inte hör ni... 

- Men vänta, vi har en dans till om ni vill se? Frågade Daniella ivrigt. 

- De lärde sig två koreografier på en dag, Robin. Tro mig de är grymma, sa Max i bakgrunden. 

- Få se vad ni har, sa Robin och gick tillbaka till där han stod innan. 

Vi gjorde dansen och de såg väldigt nöjda ut. 

- Okej tjejer, vi hör av oss imorgon så ni kan åka tillbaka till lägret. 

Max skjutsade oss tillbaka till lägret och vi kom precis i tid till lunchen. Vi tog mat och satte oss hos med de andra. Daniella satte sig bredvid Ogge och jag satte mig hos Oscar. 

- Halloj! Sa jag till alla. 

- Hej! Sa alla huller om buller med glatt humör. 

- Hur gick det? Frågade Oscar och gav mig en kram. 

- Det gick bra, men vi får det klara beskedet imorgon. 

- Okej, sa han och fortsatte att äta.

- Men vart är Felix? Frågade jag alla.

- Han har blivit sjuk. Han har fått feber, sa Omar. 

- Va!? Utbrast jag och höll på att resa mig upp men Oscar hindrade mig. 

- Du kan gå till honom när du har ätit klart. Han behöver vila en stund, sa han till mig. 

- Okej... sa jag och började äta. 

När jag var klar så sprang jag själv till Felix stuga. Jag öppnade dörren försiktigt och såg att han sov, vad söt han är. Jag gick fram till sängen och hukade mig ner. Jag tog min hand på hans panna försiktigt. Han var riktigt varm, stackars min lilla älskling. Efter en stund märkte jag att han började vakna. 

- Hej hjärtat, viskade jag. 

- Hej, hur gick det att dansa? Frågade han trött. 

- Det gick bra, vi får det klara beskedet imorgon. Jag är jättenervös, sa jag lugnt och tog i hans hår. 

- Det kommer du klara, det gör du alltid, sa han och smekte min kind. 

- Du ska få fortsätta att sova, krya på dig älsklingen, sa jag och började gå. 

- Tack, ha så kul sötis, sa han innan jag stängde dörren. 

Jag gick ner till de andra och alla hade nästan ätit klart.

- Hej Filippa! 

- Hej Pim, hur gick det i morse. 

- Det gick bra, kändes bra. De ska bestämma sig imorgon. Men vad ska vi göra nu? 

- Du får vänta lite, jag ska berätta för alla nu. 

- Okej, sa jag och gick till de andra. 

- Hur var det med Felix? Frågade Daniella när jag kom fram. 

- Han är jättetrött och har fortfarande feber, sa jag dystert.

- Okej allihopa, nu på eftermiddagen så ska ni få välja vad ni ska göra. Ni har tre alternativ. 

1: Ledarna Philip, Mia, Pernilla och Fredrik kommer vara vid stranden så att ni kan bada. 

2: Ledaren Sofia, Max, Vera och Gabriella ska hålla på med sporten. 

3: Jag, ledarna Henrik, Andreas, Klara och Rita kommer ha färgkrig. 

Så på anslagstavlan har ni tre lappar på de olika aktiviteterna, där skriver ni upp era namn vad ni vill göra så börjar vi om en halvtimme, sa Filippa till oss alla. 

- Färgkrig! Utbrast Omar. 

- Haha, jag är på, sa jag. 

- Jag med, sa Oscar snabbt och log mot mig och jag log tillbaka. 

Han är så söt, nej sluta! 

- Jag också! Sa Ogge med sitt fina leende. 

- Daniella, du också? Frågade jag henne. 

- Mm nja, vet inte, tvekade Daniella. 

- Snälla, det blir jättekul, sa jag och gav henne hundvalpsblicken och jag såg att hon inte kunde motstå den. 

- Okej då, sa hon tillslut och log. 

- Yay! Sa jag och gav henne en kram. 

Vi började gå mot anslagstavlan och skrev upp våra namn på listan. När vi väll körde så skrämde Oscar mig hela tiden, han satte alltid sina händer på mitt ansiktet. Han är helt underbar. Synd att Felix inte kunde vara med, han skulle verkligen älska det här.

Starkaste stjärnan {TFC}Wo Geschichten leben. Entdecke jetzt