Kapitel 1 Matchkväll

14 0 2
                                        

Denna boken är till min fotbollsgalne lillebror och är den första boken jag skriver. Jag gillar däremot inte fotboll så extremt mycket. Han heter Erik och är huvudperson. De flesta andra personerna och platserna är däremot påhittade. Och händelserna också såklart, något sådant skulle aldrig hända i verkligheten...😂 I början är den skittråkig men jag hoppas den blir bättre sedan. Och ja jag vet att det inte är EM nu men ändå. Men nu får berättelsen börja.

Jag slår in numret på telefonen och väntar på att Sebastian ska svara. 

-Hallå, du har kommit till Jönssons, svarar en mansröst. Sebbes pappa.

-Hej det är Erik. Kan jag få prata med Sebastian? säger jag.

-Ja, han kommer här. Jag hör hur Sebbes pappa ropar på Sebastian.

-Tja, Sebbe vill du titta på matchen hos mig ikväll? frågar jag, även om jag vet vad svaret kommer bli. Vi ska titta på alla matcher har vi bestämt.

-Såklart! När ska jag  komma? 

-Kom halv sju, så hinner vi äta tacos innan. Och sova över på natten, ta med grejer för det. Hjalle kommer också.

-Ok ses ikväll! Vi säger hejdå och lägger på. Mamma ropar att det är min tur att ge mat till hönsen. Jag suckar till svar men gör andå som hon säger. Min familj bor på en bondgård mitt ute i ingenstans. Bokstavligen. Vägen är knappt en väg. Det heter bara väg 14. Vi bor alltså på väg 14 och hus nummer 5278. Det finns inte femtusen hus innan vårt på den vägen men det är typ antal meter från någonstans. Gården består av ett rött bostadshus där vi bor, en hundkoja till Charlie, en röd lada med hönsgård till hönsen och ett vitt traktorshus med plåttak till traktorerna. Runt gården är det lite åkrar som vi äger och sedan är det skog. Mycket skog. På andra sidan den skogen är skolan, ICA, dagiset och det är där alla bor också. Det är ca 8 km dit. Fast om jag vill träffa kompisar är mamma som tur är ganska villig att köra mig dit.

Jag slänger in lite mat till hönsen och går tillbaka in. Wilma sitter på golvet och leker med klossar. Hon är bara tre år. 

-Titta Ejitt. Klosse tojn. Klosse högje tojn.

-Ja titta vad högt torn, säger jag till henne. Jättefint.

Till slut blir klockan halv sju och det ringer på dörren. Det är Sebbe och Hjalle. Vi äter två tacos var och tar sedan fram chips inför den kommande hemmamatchen. Den börjar om en halvtimme. 

-Vem hejar ni på då? frågar Hjalle halvt ironiskt.

-Vad tror du dumskalle? Sverige såklart! svarar Sebbe som verkade ta det på allvar.

-Ja, men Bale är grym också, säger jag. Precis då börjar matchen. Vi hejar och skriker så mycket att pappa kommer in till oss och ber oss vara tysta. Wilma kan inte sova av oväsendet. Matchen slutar 1-2 med Wales som vinnare, som jag förutspådde. Det var trots allt en jämn match. Det avgörande målet sattes med bara två minuter kvar. Vi sitter sedan uppe till ett på natten pratandes om Guidettis snygga mål i början av andra halvlek. Tillslut somnar vi.

Inte jättelångt kapitel jag vet men i alla fall något! 💕 Det kommer mer sedan hoppas jag. 

Ett oväntat besökHistorias para obsesionarse. Descúbrelo ahora