När min moster sa att
en dag skulle allt föredras så trodde jag inte på det men hade fel. Min mamma dog av en sjukdom men ingen vet vilken och min pappa är helt borta så jag lever ensam med min hund Rufus och föresten heter jag Olle.
- Rufus kom nu snabbt
- Voff Voff !!!!!
Det var minst 70 zombies bakom oss vad skulle hända nu?
Jag vände mig om för att skuta men insåg att jag inte hade not ammo kvar så det var bara att börja springa igen.
Jag stannade och knivar några av dem men Rufus sprang för livet hem när vi kom hem öppnade jag dem stora metal grindarna och släppte in Rufus och sen stängde jag efter oss båda. När vi kom in i det stora tegel huset så såg jag att det fanns mer blod på golvet än när vi gick jag började att följa blod spretar på golvet in till köket där jag fann en gammal blodig zombie.
- Voff Voff
- vad är det Rufus
- Voff Voff
Jag fatade varför han skällde så mycket det var kanske 100 zombies eller nåt sånt utanför vår grind jag pakade en väska med det nöd vänligaste och så en låda med saker till Rufus också. Jag började att lägga in allt i pappas gamla bil. Sen satte jag så klart in Rufus i bilen ochså... jag öppnade grinden det bara drällde in zombies överallt jag satte mig i bilen och försökte att minnas hur man körde. Jag la i första växeln och försökte att komma därifrån.
När vi kommit bort en bit så sa jag till Rufus:
- Vad ska vi göra?
- VoffVoff
Vi hade ny kommit in i stan. Jag hade tänkt att titta i nån mat affär men jag ville inte lämna Rufus här så det blev ingen mat affär i dag. Jag skyndade ut på dem öppna gatorna jag såg en buss alltså en helt vanlig buss utan nåt i men den sa jag för mig själv att den kanske kan vara bra att åka i istället för vår bil. Så jag tog in Rufus in i den öppna bussen och försökte att stänga dörrarna men till Slut så stängdes dem och vi kunde åka vår plan var att åka till nån säker plats.
