Lily

Kapitel 5

Röda ögon. Vampyr? Nej han smälte eller glittra inte när jag hitta honom sovandes i solen under ett träd. Albino? Nja... det går inte heller ihop. Eller var det linser ? Men varför i hela världen ta på sig röda linser? För att skrämma mig ? Plus de borde åkt upp när han sov. Irriterat plocka jag av en tomat från dens kvist.

Dörren öppnades som orsaka att jag föll bakåt (Jag satt på huk).

Liggandes på golvet ekades fotstegen, de kom närmare och närmare. En hand sträckte ut, jag tog tag i den och drog ner den. Ett högt duns hördes och två havsgröna ögon kolla chockat på mig.

- Förlåt... jag var tvungen. Jag inte van med ljud... förklara jag till den vettskrämda mannen.  Blev du skadad ? Fråga jag till sist och satte mig upp. Han skaka på huvudet och satte sig upp innan jag kunde räcka honom en hand. Än om jag misstänker att han skulle avvisat den.

En sak måste jag göra klar. Jag är skum. Alla som jobbar hela dagen utan någon att prata med (som faktiskt svarar) blir skum. Men! tänkte jag stolt för mig själv. Hans Gröna ögon var linser som menas att han har naturliga röda ögon! Detta gjorde mig väldigt glad... Förmodligen för att jag är en nörd.

-U-ursäkta... Sa han misstänktsamt.

-Uh! Ja..? Svara jag och bet ihop mina läppar.

- Jag undra om jag kunde hyra ett rum?...

Förvånat kolla jag på honom.

- Jag tror du har missförståt någonting... detta är inget hotell, utan mitt hem.

Överraskat kolla han på mig och fortsatte

- Skulle jag ändå kunna stanna här? Jag har pengar! Eller hade. .. sa han besviket.

Stackarn... om jag får reda på vilka som är de där tjuvarna slår jag skiten ur dem... En idé ploppa upp i mitt huvud, jag börja kolla på honom från topp till tå. Snyggt ansikte, muskolösa armar, långa ben... det skulle inte förvåna mig ett dugg om han var en modell.

- Jag vill inte ha dina pengar utan din kropp.

- Öhm. Jag... svara han generat.

- Men inte på det sättet! Sa jag medan mitt huvud förvandlades till en tomat. Jag mena att du kunde hjälpa mig att utföra ärenden, som att gå ut med grannens hund, leverera blommor, städa.

- Om jag gör allt det får jag stanna?! Fråga han ivrigt.

Jag nicka och sa att jag kunde städa gäst rummet, ingen hade sovit där på länge. Städa badrummet... Det skulle ta hela min eftermiddag.

Han sa att han kunde hjälpa till och jag tänkte först säga att det inte behövdes, men sedan var det exakt därför jag lät honom stanna här.

Jag gav honom nya säng lackan, dammsugare dammputsare, med mera.

Sa om han behövde hjälp fanns jag i växthuset.

På vägen till växthuset stanna jag hos mitt rum och tog med min hamster. När jag kommit till växthuset la jag ner honom på golvet, så att han kunde springa runt. Han var inte som de andra av hans sort, han rymde aldrig och kom när man ropa på honom, åt inte av växterna om man inte tillät honom, han var som en hund.

Klockan hade slagit sju så jag bestämde mig för att laga kvällsmat. Jag frågade... nu när jag tänker på det... vi har aldrig presenterat oss! Snabbt gick jag till hans rum. Desperat av att veta vad främlingen hette. Utan att knacka öppna jag dörren och fick syn på en halv naken man ta av sig sina byxor. Snabbt stängde jag igen dörren och sa förlåt.

- Jag kom bara på att vi inte har presenterat oss... Mitt namn är Lily. .. Lily McGarden.

- Simon. . Simon Petersson. Han uttala hans namn med en brittisk dialekt.

- Okej Simon. Maten är klar om 10 min.

Snabbt gick jag tillbaka och stänkte kallt vatten på mitt ansikte. Att jag inte skrämt bort honom än! Så pinsam som jag är... han måste tycka att jag är psyko...

Vi åt maten under en pinsam tystnad. Han erbjöd att diska, så jag sa tack och godnatt.