AROUND YOU

40 - inte hela sanningen

Aiden's perspektiv
Som en skänk från ovan lutar sig Chloe fram och låter sina läppar omsluta mina. Jag kan inte riktigt tyda om det är pågrund av vinet vi drack eller om hon är helt nykter och faktiskt vill det här. Hur som helst så klagar jag inte, utan besvarar mjukt kyssen.

Den varar i några sekunder innan hon drar ifrån för att ta luft. Och just som hon dragit sina läppar ifrån mina ser hon ner på sina händer, aningen generad över sin plötsliga akt.

Ett flin sprids på mina läppar innan ett kort skratt lämnar min mun. Hon ser upp på mig. "Förlåt, det var inte meningen att bara kyssa dig så." Säger hon och kliar sig nervöst i nacken. Hennes ljusa ögon glimrar i skenet från restaurangens belysning. Och helt ärligt är det en aning vackert.

Vi säger inte så mycket mer efter det. Det är i princip helt tyst på hemvägen. Det enda som hörs är bildäcken mot asfalten och det smattrande regnet mot bilrutan.

När jag kör upp vid porten för att släppa av Chloe så ger hon mig en blick jag inte riktigt kan tyda. Hon stannar upp i några få sekunder med blicken på mig sedan säger hon;

"Tack, Aiden. Jag hade verkligen roligt ikväll." Hon drar en ljus hårslinga bakom örat och ler svagt mot mig. Jag nickar och ser på henne.

Egentligen hade jag velat att hon skulle be mig följa med henne upp, kanske skulle jag redan då slagit vadet och vunnit. Men jag vet att det inte går. Zack är hemma och jag slår vad om att Chloe inte ens berättat för honom att hon träffar mig.

"Hejdå." Säger hon mjukt innan hon stänger igen bildörren med en liten smäll. Jag ler och svarar samma sak tillbaka. Hon vänder ryggen åt mig och jag kan inte låta bli att blicka ner på hennes rumpa. När hon klivit in genom porten så gasar jag iväg, jag är faktiskt väldigt trött.

Chloe's perspektiv
Jag vrider åt nyckeln och kort därefter hörs ett klick. Med en suck öppnar jag dörren och kliver in genom tröskeln. Jag lutar mig mot ytterdörren som jag stängt igen och sluter ögonen. Handväskan håller jag mot bröstet. Jag vet inte riktigt vad jag känner, varför jag reagerar så här.

Kanske för att du kysste Aiden, hör jag mitt undermedvetna säga.

Ännu en suck lämnar mina läppar och jag ska precis ta av mig skorna när jag får syn på Julia. Hon går mot mig och kort därefter går även Zack. Jag kollar frågande på dem båda. Vad gör Julia här? Hon gick ju för länge sen.

"Julia." Säger Zack men hon lyssnar inte, fortsätter mot mig och tar tag i sina skor. "Förlåt, det var dumt av mig. Jag borde aldrig kommit hit." Yttrar hon kort och jag rynkar på ögonbrynen. Det är som om de inte ens märkt mig.

"Vad är det som har hänt?" Frågar jag och ser frågande på Zack. Han suckar tungt. Jag vänder blicken till Julia. Hon kollar ner i golvet. Jaha, så ingen tänker berätta det för mig.

"Julia?" Yttrar jag. Hon möter min blick. Hennes bruna ögon ser skamset på mig. Som om hon gjort något fel. "Det är inget allvarligt. Jag kom hit för att jag var utlåts, men jag ringer dig när jag kommer hem." Säger hon och lägger sin hand på min axel. Jag höjer ett ögonbryn.

"Är du verkligen säker?" Frågar jag och hon nickar bara. Kort därefter har vi sagt hejdå och hon har klivit ut ur lägenheten.

Det är tyst i hela lägenheten. Jag kollar på Zack som redan kollar på mig. Han biter sig löst i läppen. "Vad gjorde du?" Frågar jag och möter hans blick. Direkt förändras hans uttryck.

"Jag? Det var hon som kysste mig." Säger han. Jag får som en chock. Kysste Julia honom? Zack?

"Jag berättade för henne att jag gillar killar, och sen, utan att säga något, stormade hon iväg från mig." Han ser väldigt trött ut, vilket jag också är. Jag nickar svagt, förstår att han inte orkar prata om det.

"Vart har du varit förresten?" Frågar han och ser skeptiskt på mig. Jag blickar ner på min klänning. Hur ska jag förklara det här?

"Um, jag har varit på dejt." Säger jag ärligt. Jag ljuger i alla fall inte för honom. Han behöver bara inte veta med vem.

Han kollar förvånat på mig. "Jag visste inte att du träffade någon." Säger han förvånat. Jag höjer på ögonbrynen och ler svagt.

"Du är inte den enda som kan överraska."