A day in London (Svensk fanfiction om One Direction)

Prolog.

Jag sitter på bussen mot London med resten av gruppen på språkresan. I en dag ska vi få vara i Englands huvudstad och bara göra vad vi vill. Jag har själv inte planerat något, utan tänkte mest go with the flow och göra allt som det kommer. En dag utan planeringar eller skola eller att tänka på något över huvud taget. England är egentligen inte så annorlunda från Tyskland, vilket jag först trodde. Lite mer människor och affärer, men annars är inte olikheterna så stora.

När bussen stannar får vi alla ett telefonummer från en av ledarna, anledningen till så att vi ska veta när och vart vi ska samlas när dagen är mot sitt slut. Jag skriver in numret i min mobiltelefon och går sedan ut på Londons fulla gator. Nästan precis när bussen har stannat ser jag Starbucks, och bestämmer mig för att gå in där, vilket nästan hälften av alla tjejerna från gruppen gör. Jag beställer någon latte som låter god, och lovar mig själv att gå in här hemma i Tyskland.

Jag sätter mig ensam vid ett bord och bestämmer mig för att ta en bild på muggen och lägger ut på Instagram, för att visa alla mina kompisar där hemma att språkresan inte var det sämsta som finns. Jag är faktiskt glad över att jag åkte hit, jag har sätt så mycket fint och lärt mig massa nya saker.

Latten är slut innan jag går ut, och jag går in i några affärer och kollar runt lite, men får inte med mig något ut.

Jag följer efter några andra tjejer från gruppen och kommer fram till den stora klockan.

Jag ställer mig framför Big Ben, eller så långt fram som jag kan, och kan inte låta bli att flina när jag ser upp. Jag backar igen, och tar en bild på den. Det är första gången jag är här, och kommer nog aldrig få åka hit igen och tar därför massa kort som jag kan skryta över till min familj när jag kommer hem. Även om min familj inte har det dåligt med pengar, och det finns ju dem som har det värre, så har vi inte nog till att åka på resa varje år. Vi har börjat spara nu, mina småsystar blev fjorton i år, och mina föräldrar vill göra något med hela familjen innan alla hinner bli för gamla.

Jag sätter mig på en bänk och ser på alla bilar och människor som går förbi. En viss man fångar mitt intresse. Han har ganska långt hår, ser ganska sliten ut, med händerna i fickorna på sin långa kappa. Jag biter i min läpp, och nyfiken som jag är börjar jag följa efter honom. Det är något med honom, som han går och hur hans hår och kläder ser ut.

Jag går bakom honom, och försöker att få det att se ut som att jag inte följer efter honom. Att vi bara ska gå åt samma håll.

Jag stannar en bit bakom när han går in i en mörkare gränd, och jag gömmer mig bakom en huskant men jag kan ändå höra vad som händer.

"Have you got it with you? ... I just want to get this done with", hör jag en röst säga, och jag vänder mig om snabbt för att märka att det är en man med svart hår som sa det, alltså inte han jag följde efter.

"Of course I have, I wouldn't have come if I didn't have it", säger en annan röst. Mannen jag gick efter. Det går gåshud ner för mina armar när jag hör hans röst.

"Give the money to me then", säger den ena rösten, till mannen med svart hår, otåligt.

"No, I get the snow first, and then I'll give you the money."

"Fine." En suckar, ena killen får något, en dragkedja dras ner och den mörkhåriga får sina pengar.

Jag vänder mig tillbaka, och vill inte bli påkommen på det jag just sett.

Jag har precis bevittnat en droghandel.

Jag börjar gå iväg från dem och andas ut när jag är en bit ifrån, men stannar när jag känner en hand på min axel. Jag vänder mig om och ser på mannen med det långa bruna håret.

"Hello beautiful", säger han med ett lätt flin över sina läppar och stryker bak lite av mitt hår. "You didn't hear anything back there, didn't you?" Han nickar bak mot gränden där vi var och jag skakar skrämt på huvudet.

"Do you promise that, love?" frågar han och jag nickar snabbt.

"Good, I don't want to punish you. But, baby, do you have something against following me to my hotel room? I promise not to hurt you", spinner han och lutar sig närmare mitt öra.  Jag tar ett djupt andetag och ser på honom. Han har mörka ringar under ögonen, men det får honom inte att bli mindre attraktiv. Visst, han ser väldigt trött och sliten ut, och lukten han ger ifrån sig är inte den bästa heller, men han är ändå helt okej.

"Can you follow me up, babe? I don't want to be alone." Han ser på mig. "I'm not dangeours, love."

Jag suckar lågt. "I-I guess I can follow you for a while ...", säger jag med en liten accent, även om det blivit bättre sen jag kom hit.

"Follow me, baby girl." Han lägger sin hand på min rygg och börjar gå mot hotellet han bor på. "You're not from here, right?"

Jag skakar på huvudet och ser ner i marken medan vi går, och scenen som hände sen jag såg han och den andra mannen spelas upp i mitt huvud på repeat.

"Let me guess, are you from German?"

Jag nickar långsamt. "H-how did you know?" stammar jag.

"Your accent, love", flinar han och fortsätter gå framåt.

"And here we are!" säger han och går in på ett hotell, som till skillnad från hur han ser ut, inte är så skruttigt som jag trodde att det skulle vara. Han tar med mig upp till sitt rum och jag ser mig omkring. Det är ganska litet, har ingen tv i vardagsrummet och en enkel dubbelsäng står i sovrummet.

Han ställer sig bakom mig och kysser min axel. 

"What are you doing in London?" frågar han och flyttar undan mitt hår från mina axlar.

"I'm t-taking classes, uhm, during summer ..." stammar jag.

"Oh." Han tar av mig min jacka. "Is it fun?"

Jag nickar långsamt och han för sina händer över min kropp.

"How long are you gonna be here?"

"I'm leaving in a few hours."

"Shit. Baby girl, give me your number."

Och det gjorde jag.

------------

New story, whoop whoop.

Så jaaa, hoppas att ni gillar den.

Varningar: Alkohol, droger, sex (oftare än vanligt och jag skriver scenerna.), vuxet innehåll. Tror att jag skulle sätta den på runt 13/14-15+ åldersgräns, men såklart bestämmer du själv om du verkligen vill läsa.

Läs på egen risk.

ALLTING ÄR MITT OCH ALLA KARAKTÄRER ÄR PÅHITTADE AV MIG FÖRUTOM HARRY, NIALL, LIAM, LOUIS OCH ZAYN (kanske några andra i framtida kapitel). SER JAG ELLER NÅGON AV ER NÅGON ANNAN ANVÄNDA MINA KARAKTÄRER ELLER DEN HÄR HISTORIEN (alltså kopierar) ANMÄL DEN OCH SÄG TILL MIG. TACK OCH HEJ!

xx Zenderilla.