"-Toppen, jag har förlorat honom..."
Suckade Hanna.
"-Hanna?!"
Ropade Penny bakom henne.
Hanna vände sig om.
"-Förlåt Penny men du har ju varit singel för länge nu och..."
Sa Hanna.
"-Hanna, jag kan sköta mitt kärleksliv själv...okej?"
Sa Penny.
Hanna suckade.
"-Du måste glömma bort honom Penny...gå vidare."
Sa Hanna.
Penny hade en pojkvän förra året som hette Sebastian.
De hade varit ihop i över två år och ett tag senare så fick Sebastian reda på att han hade cancer. Den var obotlig och långsamt åt sjukdomen upp honom, då han dog mådde Penny inte bra. Alls.
Men efter mycket stöd från familj och vänner har hon mått en aning bättre.
Men ifall hon är redo för kärlekslivet än vet hon inte.
Penny suckade sorgset.
"-Det är inte så enkelt Hanna..."
Sa Penny.
Hanna kramade om henne.
"-Du vet att jag alltid kommer finnas där för dig Penny."
Sa Hanna.
"-Jag vet."
Sa Penny.
De slutade krama om varandra.
"-Förlåt för att jag skämde ut dig därinne men jag ville bara, ja, du vet."
Sa Hanna.
Penny nickade.
"-Jag vet..."
Sa Penny.
De gick därifrån.
Hanna suckade.
"-Han måste ha varit intresserad av andra hållet, jag menar, han pratade inte ens med mig?"
Sa Hanna.
Penny ryckte på axlarna.
"-Jag tror nog inte det, eller, vad vet jag...men det var något speciellt med honom...när våra blickar möttes den senaste gången så kändes det som...äh, det var inget."
Sa Penny.
Hanna log och puffade Penny lite på axeln.
"-Jo, säg nu, har du sagt A så får du säga B!"
Sa hon glatt.
Penny log.
"-Det var som jag var i en film...då våra blickar möttes så var det som om tiden hade stannat och det var bara han och jag som var där, ingen annan...och den blicken han gav mig var så intensiv och så, jag vet inte, obehaglig..."
Sa Penny och rynkade på pannan.
"-Va, obehaglig?"
Skrattade Hanna.
Penny stannade till.
"-Nej men seriöst, det var som om han stirrade in i min själ...som om han visste precis allt om mig."
Sa Penny.
"-Kanske han var telepatisk eller något?"
Skrattade Hanna.
Penny log.
"-Det skulle nog vara lite läskigt."
Skrattade Penny.
Hanna log.
"-Jag tror jag vet vart vi ska gå girlfriend, håll i min hand!"
Sa Hanna glatt.
Penny tog i hennes hand.
"-Vart ska vi gå någonstans?"
Skrattade Penny.
"-Det blir en överraskning!"
Sa Hanna glatt.
Penny log och de sprang iväg.
YOU ARE READING
Hanging out with vampires
RandomPenny Fernandesson är 19 år gammal och bor i en liten stad kallad Duvinge. Hon är en vanlig tonåring med många vänner, men man skulle inte kunna klassa henne som "populär". Hennes jämnåriga bästa vän Hanna Svensson är dock hennes bästa vän och hon s...
