Sväva på Moln och ner i diket

Prolog

"Zach Smith! Nu lyssnar du på mig!"
"Vad Sammy? Om det är något med att 'leva livet till den fullaste grad' tänker jag hoppa från en bro."
"Vi har prov i kemi imorgon."
"Vem bryr sig? Jag kommer troligen inte ens överleva studenten"
"Sluta! Säg inte så!"
"Vem kommer stoppa mig?"
"Jag!" Sammy tog den närmsta kudden och smällde den i Zachs ansikte.
"Ey! Vad var det där bra för?" Zach tog upp en annan kudde och drämde den i Sammys ansikte så hon välte bakåt.
"Den var elak!"
"Elak och elak.. beror på hur man ser på det"
"Och jag ser på det som att du skulle behöva plugga!"
"Du hörde Fredrik, det här provet är bara viktigt för slutbetyget. Och jag kommer vara död då! Fatta Sammy, jag kommer inte leva då!"
"Säg inte så Zach!"
"Nu säger jag så ändå!"
"Äsch.. nu kommer jag gå härifrån, om du inte har pluggat tills imorgon kommer jag säga till Fredrik att du kommer dö imorgon, förstått?"
"Han kommer aldrig tro dig" sa Zach och gav Sammy en stor varm kram.
"Jag kanske pluggar" viskade han i hennes öra. Sammy log för sig själv och gick ur Zachs rum.