Mystery

4.För länge sedan

- Lisas perspektiv -
Hon går ut på uppfarten och hennes pappa syns inte till. Hon går in i köket och tar en macka och plötsligt kommer både hennes mamma och pappa in.
- Varför gjorde du som du gjorde ute på fältet? frågade pappa lite surt.
- Jag vet inte, sa jag. Det kändes bara som om vi hörde ihop.
- Struntprat, säger pappa.
- Jag var också så när jag var liten Niklas, sa Lisas mamma Karin. Jag älskade eller älskar alla djur och jag hittade också en vild häst för länge sedan, som jag älskade djupt i mitt hjärta.
- Det visste inte jag mamma? Kan inte du berätta om det.
- Okej då!!
"För länge sedan"
Det var en vanlig dag på gården där jag bodde, började mamma berätta. Jag var ute i stallet för att sadla min ponny, för vi skulle nämligen ta en ridtur ut i skogen. När jag sadlat Pocahontas min alldeles egna ponny gav vi oss iväg ut i skogen. Jag red i timmar och efter en stund kom jag till en klippa jag aldrig sett förut och red upp för den. Där uppe stod hon stoet man bara kunde drömma om. Hon var vit med guld lockig man. Jag satt av och knöt fast Pocahontas runt ett träd. Sedan gick jag sakta fram till stoet. Hon backade undan lite, sedan började hon att stegra sig och skrapa med hoven i backen. Min häst blev såklart rädd eftersom dom förstod varandra och slet sönder tyglarna och sprang iväg. Jag hoppades att Pocahontas sprang hem. Då upptäckte jag vad hästarna blev rädda för, runt mina fötter låg det en stor huggorm. Jag greps av panik och ormen bet mig. Jag föll ihop och ormen slingrade iväg. Då kom stoet fram till mig och knuffade mig i magen lite lätt. Hon lade sig ner så att jag skulle kunna komma upp på henne. Sedan red hon i full fart hem med mig, men det jag tyckte tog flera timmar med Pocahontas tog bara 30 min med stoet. Jag var snart hemma och fick åka in till sjukhuset.

- Såg du stoet något mer mamma?
- Ja faktiskt, när jag kom hem en dag senare stod stoet där och väntade på mig. Jag frågade mina grannar om hon stått där hela tiden och om dom inte missat något så hade hon inte rört sig ur fläcken.
- Hur var det med Pocahontas då? sa pappa fundersamt.
- Han stod utanför hagen och åt gräs när jag kom tillbaka. Nej allihopa har inte ni grejer att fixa? För jag ska laga mat nu.
- Men mamma jag vill höra mer om stoet!
- Jag kan berätta mer vid maten.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Extra långt kapitel den här gången, men kanske inte så kul.(hoppas det iallafall) Rösta gärna och ge gärna en kommentar.
Nellie