Legender från Gaia

Legenden om Kria - landet och gudinnan

För länge länge sedan, i ett land som inte längre finns, fanns det en flicka som hette Kria. Kria kunde kommunicera med skogen och dess varelser, och med djuren - i synnerhet vargar. Hon kunde ändra skepnad till en varg.

Efter ett tag så träffade Kria andra som henne själv - skiftare, vargfolk. 

Men Kria var fortfarande annorlunda. Efter flera år hade hon fortfarande inte åldrats en dag; det hade däremot hennes vargklan, och vargfolket som hade lärt henne vargarnas seder. De åldrades alla, och dog. Kria lämnades ensam i skogen.

Och i den skogen byggde hon ett högt torn, där hon kunde se ut över sitt älskade land. När andra människor såg tornet kom de dit, och slog sig ner runt om det. Efter bara ett par höstar hade tornet och den lilla byn förvandlats till en strålande handelsstad, och Kria, utnämnd till deras ledare, döpte staden till Hakon.

Men staden var inte säker, för i öster bodde ett mycket krigiskt folk, Artalierna. Artalierna leddes av en man vid namn Arila, och under hans kommando försökte den Artaliska armén invadera och ta över Hakon och landet runt staden.

Kria gav sitt liv för att rädda sin älskade stad, och sitt folk. Med sina krafter kallade hon skogens alla varelser till stadens försvar, men det krävde hennes liv.  

Flera år senare döptes hela landet till Kria, och Kria själv utropades till skogens Gudinna. I hennes ära kallas landet än idag 'vargarnas vilohem', även om de styrande sedan länge har glömt bort myten, legenden, och den flicka som idag är en Gudinna.

Översteprästinnan Eleohn Neimah slog igen boken, och såg på de små barnen vid hennes fötter.

"Seså, kila iväg nu. Det är läggdags."

Ett leende spred sig över hennes ansikte, från de smaragdgröna ögonen och utåt.