(Det skulle underlätta en aning om ni uttalade namnen med engelskt uttal. Namnen kommer låta mycket bättre då än på svenska.)

~ Fredag ~

Dörren öppnas med en smäll och allas blickar vänds åt dörröppningen där det nu står en kille kallad Simon Anderson. Han ser att allas uppmärksamhet ägs av honom och han ger oss alla ett av hans berömda flin.

Mr. Ross suckar tungt och visar med hela armen vart Simon ska sätta sig. Olyckligtvis var alla de andra platserna upptagna förutom den bredvid mig. Jag blundar och andas tungt tills att jag hör stolen bredvid mig dras ut.

Jag sneglar åt hans håll och jag ångrar mig direkt, för han sitter där och stirrar på mig.

Vi börjar en stirrtävling. Vi sitter och stirrar på varandra i flera minuter. Vi bara sitter där och kollar in i varandras ögon när jag ger honom en utmanande blick. Han skrattar lätt åt det och ger mig ett riktigt vackert leende. Åh, det leendet kan man dö för.

Jag kollar in i hans chokladbruna ögon och rätar till ryggen lite grann, men våran tävling avbryts när vi hör ett harklande från en person vid tavlan.

Vi kollar framåt och få se Mr. Ross förfärade min.

''Simon, jag gav dig den platsen av en anledning'', säger han irriterat.

Simon kollar på honom och kan nästan inte hålla sig för skratt. Mmm, det hade varit underbart att få höra det skrattet igen.

''Ja, för att alla de andra var upptagna", säger han med ett flin som gör Mr. Ross ennu mer irriterad.

Mr. Ross ger Simon ett varnande pekfinger och skakar sedan på huvudet.

''Idag ska vi prata om människans fortplantning. Med andra ord, sex'', ropar han ut över hela salens befolkning efter att ha tagit några djupa andetag och lugnat ner sig.

Jag hör hur några killar jublar över detta. Vissa tjejer börjar fnissa, men jag och Simon sitter stilla på våra platser och stirrar rakt fram på tavlan medan vi väntar på att den ska bli full av fakta om just detta ämnet.

Även om jag försökte vara lika nonchalant som killen bredvid mig slank det ändå ut en suck ur min mun.

Mr. Ross börjar sitt eviga babbel om hur vi människor fortplantar sig.

"Jag tänker använda mig utav lite mer vetenskapliga ord. Absolut inte de fula ord ni använder för det kvinnliga och manliga könsorganet", förklarar han med en allvarlig min som tyder på att han inte har några planer om att höra våra rättningar när det gäller just dem orden.

"Jag har valt ut en film som vi snart ska se på. Det är inte tillåtet med några kommentarer till detta," säger han och tar ett djupt andetag. "Sedan ska ni få ett par papper som jag personligen har fixat."

Alla ger ifrån sig stön. Vi gick igenom det här i sexan och nu går vi ju på gymnasiet.

Mr. Ross sätter på sin dator och börjar fixa med filmen och projektorn som hänger i taket mitt i klassrummet.

~

På vägen ut från klassrummet blir jag knuffad så att alla mina papper jag hade i famnen faller ner på golvet. Jag ger ifrån mig en hög suck och böjer mig ner för att plocka upp dem. Jag ser ett par stora fötter framför mig och där i den stunden trodde jag att personen skulle hjälpa mig som i filmer, men icke. Fötterna försvinner med ett skratt.

Jag plockar upp papprerna och reser mig upp. Mina ögon söker efter mina bästa vänner som också slutar sina första lektioner nu. Jag får syn på en av de, Shailene, lite längre bort där hon står och stretchar. Fråga mig inte varför. Hennes blonda, lockiga hår är i två flätor längs hennes sidor.

Jag börjar att gå dit bort med raska steg, men avbryts av att någon hoppar upp på min rygg. Personen på min rygg jublar av skratt och några av hennes röda hårstrån blandas med mitt bruna hår framför ögonen. "Hej, Sam!" Säger jag entusiastiskt. Hon hoppar av min rygg och ställer sig framför mig med ett väldigt stort leende på läpparna. "Tjena!" Säger hon och vänder och vrider lite på sig.

Sam är en av mina bästa vänner. Vi har känt varandra sedan dagis och hennes hår som då också var brunt har hon nu färgat rött. Man kan väll säga att hon är den vilda tjejen i vårat "gäng". Hon kan hitta på en massa konstiga och roliga saker att göra. Om jag ska vara ärlig så hade vi varit världens tråkigaste kompisar om hon inte hade varit en av oss.

Jag tar tag om hennes arm och leder henne till den stretchande Shailene.

När vi har kommit fram slutar hon att stretcha och ställer sig framför oss med öppna armar.

Vi alla tre kramar varandra samtiditgt och ett litet fniss kommer från våra munnar.

Bakom oss hörs en suck.

''Skulle ni kunna släppa in mig också? Första lektionen var hemsk!'' Hör jag en trött röst säga.

Jag och Shai släpper varandra och in kommer även Lex.

Nu står hela vårat knasiga gäng tillsammans och kramas. Vilket är ovanligt. Vi kramar nästan aldrig varandra.

Vi släpper varandra och kollar runt utan anledning.

''Så... Vad har ni för lektion nu?'' Frågar jag bara för att ha något att prata om.

''Matte...'', mumlar alla tre samtidigt. De börjar skratta och jag, jag står vid de och surar.

''Durå, Alex?'' Frågar Samantha.

''Guess'', mumlar jag.

Alla vet vilket ämne som är mitt sämsta. Alla vet vad jag menar och de ger mig en medlidsam blick.

''Aja, vi ses på rasten!'' Ropar Lexie och skyndar sig fram till sitt skåp och gör sig iordning till nästa lektion.

Jag suckar och vänder mig om.

-

På väg till omklädningsrummet med min väska över ena axeln, blir jag stoppad av en mörk röst som säger: ''Värkar som om vi ska ha samma lektion igen?''

Badboy, You're MineLäs denna berättelse GRATIS!