Kapitel 20: "Bara början"

1.4K 51 6
                                    

Hej Oscar.

Jag är framme nu, i Seattle, jag är fast hos en man, han är inte snäll - inte alls. Men han duger. För någon månad sedan var jag på ett slags center för pojkar som snart ska skickas vidare. Pojkar som jag, värdelösa horor. Sådana som du. Du har varit exakt likadan, jag har fått se bilder på dig - jag fick se hur du såg ut förr, jag har fått se vad du gått igenom. Jag har fått se ditt förflutna med egna ögon nu, hur har det känts? Att tro att jag varit död i tre månader, hur har det känts att tro - hur har du känt dig Oscar?

Glad? Lättad? Arg? Frustrerad? Förvirrad?

Jag har varit besviken, den känslan har jag gått med i flera veckor, jag har varit så besviken på dig. Det känns som om att det på något sätt är ditt fel. Att du aldrig älskat mig, att jag bara varit som alla andra? Jag har varit så besviken, jag har gråtit, jag har skrikit och gråtit lite till. Jag vet hur tårar smakar nu, tårar och ångest, smakerna som blandas bäst. Jag är ett tårfyllt vrak, du är ångestfylld, vi två smakade bra tillsammans Oscar - nu förstår jag varför. Jag kommer att vara modig nu, jag ska inte fega ur, jag ska vara lydig. Jag ska försöka.

I en månad var jag drogad, i en hel månad låg jag drogad i en säng, jag vet inte ens, det rummet luktade inte gott efter att jag varit där. När jag togs däifrån kunde jag inte äta, jag kunde inte äta, jag kunde inte kissa, jag kunde ingenting. Jag var helt förstörd, det enda jag kunde göra var att ligga i en säng och sluddra. Så under några veckors tid låg jag i sängen och fick näring genom en sond, när jag ansågs som frisk nog togs jag till ett labratorium, där blev jag knullad igen, jag fick prova olika sexleksaker, dom filmade och spelade in ljud. De sa att jag var en av de bästa. Att jag var skön och söt, jag var full när vi spelade in - du vet hur jag låter när jag är full, mina stön blir så feminina och gnälliga, fast man ska ju se allt från den ljusa sidan, de gillade fulla mig.

Andra dagen blev jag fingrad, dom ska att dom skulle se hur mycket jag klarade - hur många orgasmer jag klarade innan jag blev för slutkörd, jag klarade tio stycken - efter det, skakade jag i flera timmar och även då blev jag drogad - eller så gav dom mig whiskey, jag fick prova på massa olika sexsorter, bondage - värre än det du gjort, jag fick onanera framför folk - det var konstigt, pinsamt men på något sätt upphetsande. Jag har fått spela in en porrfilm, det var bara påhitt och det var inte ens skönt, killen jag låg med fick inte upp den och mina stön var tillgjorda.

Tredje dagen provades min uthållighet, jag blev fastbunden på ett jobbigt sätt och sedan blev jag knullad av två stycken - en i munnen och en där bak. Jag klarade mig i nästan en timme, sen kräktes jag och föll ihop. Som straff för att jag kräkts fick jag smisk, det gjorde inte så ont - det var nästan lite upphetsande, jag stönade iallafall - det är en bra sak, eller?

Fjärde dagen skulle jag onanera framför en kamera igen, fast denna gången skulle jag komma analt med hjälp av en konstig dildo, dom sa att det skulle vara skönt - men nej, när jag skulle komma så - jag vet inte vad det var som hände, men ont gjorde det iallafall och det blödde massor, det blödde säkert i flera dagar, jag tänkte helt ärligt trycka upp en tampong i röven.

Femte dagen så fick jag vila, då kom det en ung kille till mig, tydligen så var han anställd och hånglade med mig, jag vet inte till vilken nytta - men mysigt var det iallafall. Jag fick ett nytt fräscht rum och där var vi tillsammans hela natten och dagen. Vi kysstes och myste enda tills det blev morgon igen, då separerade de på oss och jag blev ensam och olycklig igen.

Dag sex var den värsta dagen, då fick jag bara träna en hel dag, när jag tränat utan att få dricka eller äta hela dagen så skickades jag till en man, han knullade mig hela natten, hårt - han visade mig ingen respekt alls, han smiskade mig och berätta för mig hur värdelös jag var, efter det misshandlade han mig. Han slog mig och sparkade mig enda tills det inte fanns så mycket mer än blod kvar av mig, efter det vårdades jag på sjukhus tills dag tretton.

Nu är jag inne på dag femtio, snart har det gått två månader. Du hade rätt, detta är bara volym ett.

Och vet du vad?

Jag älskar dig fortfarande.

Kram.

Felix.

Fifty shades of redWhere stories live. Discover now