Han ser ut som en jävla potatis M.G - ✔️

62 - Julia

Jag vaknar mitt i natten av att det dunsar något nerifrån och jag sätter mig hastigt upp, jag reser mig försiktigt upp och tar med mig en dekoration som är gjord av betong före jag smyger ner. Jag smyger mot köket där dunsen lät och möter pappa stå helt förtvivlad med en whiskyflaska i handen och stirrandes ner på golvet, jag lägger försiktigt ifrån mig dekorationen och går försiktigt fram mot honom

- Pappa? Frågar jag lugnt och han vänder sig hastigt om

- Förlåt... säger han med gråten i halsen före han tar en klunk av whiskyn, jag suckar och drar bort den

- Kom. Vi går och lägger oss... säger jag och tar ett stadigt grepp om hans arm före jag leder honom till sovrummet där jag bäddar ner honom

- Jag måste fixa det. Säger han och är på väg att resa sig upp men jag trycker snabbt tillbaka honom

- Jag fixar det. Sov du... säger jag och han nickar långsamt före han somnar ganska direkt, jag smyger ut mot köket och lyfter upp tavlan på mig, pappa och mamma. Jag tar sedan fram dammsugaren och dammsuger upp glassplittrorna före jag letar fram en ny ram och sätter in kortet före jag slänger den gamla. Jag häller ut whiskyflaskan, samt allt annat som är alkohol hemma i vasken och slänger alla flaskor. Jag smyger sedan upp på mitt rum och tar fram mobilen, klockan är bara 11

Marcus

Vad gör du?

Är med Martinus.
Har det hänt något?

Nej, pappa kom
bara hem full igen...

Ska jag komma?

Nej, stanna hos Martinus du

Vill du komma hit då?

Jag tar mig inte in
på avdelningen, besökstiden
är slut för länge sedan?

Vi kan säkert lyckas
smuggla in dig?

Nej. Det går bra...

Säker?

Ja... godnatt❤️

Godnatt❤️ 

Hur mycket jag än vill att han ska komma så går det inte. Han måste vara med Martinus, jag suckar och lägger mig försiktigt ner i sängen. Snart ringer min mobil och jag suckar före jag plockar upp den och svarar

- Hej? Frågar jag trött

- Hej... säger Bianca på andra sidan

- Uhm, vad vill du? Frågar jag förvirrat

- Kan jag komma över? Frågar hon skakigt och jag blir genast orolig

- Ha-har det hänt något? Frågar jag och sätter mig upp i sängen

- Lukas står utanför och vill in... säger hon skakigt och jag börjar genast leta fram en jacka

- Jag kommer. Håll dig lugn. Säger jag och hon snyftar till

- Var försiktig... säger hon före det piper och jag springer nedför trappen och drar på mig ett par skor, jag kollar snabbt till så pappa sover vilket han gör före jag springer ut mot Bianca, då jag äntligen kommer mot hennes gata börjar jag gå långsammare och sneglar in, som hon berättat står Lukas och skriker utanför, en bit bort ser jag även alla killar. Jag suckar och ringer upp henne

- Jag kan inte ta mig in, alla killar står en bit bort... säger jag och kollar runt

- Men gå på baksidan, under staketet där vi alltid gick då vi var små och smyg sedan in, dörren är öppen och det är bara jag hemma... säger hon och jag börjar gå snabbt

- Okej. Vi hörs. Säger jag och lägger på, jag springer igenom den lilla skogen före jag kommer fram till de lösa plankorna jag lätt vinklar upp och smyger in

- Bianca? Ropar jag och springer mot hennes rum, hon sliter upp dörren och kramar om mig hårt

- Tack. Tack för att du kom... säger hon i kramen och jag kramar tillbaka

- Vi ringer polisen? Säger jag och hon skakar på huvudet

- Det kommer bara bli värre... säger hon och jag suckar

- Vad ska vi göra då? Dem kommer bryta sig in annars? Säger jag och hon suckar
- Jag antar att vi får skicka fram hundarna. Säger hon och ler finurligt, jag skrattar till före vi går till hennes föräldrars kontor och trycker på en knapp, precis som förväntat börjar hundskall låta i hela huset och han slutar banka på dörren, vi kollar ut och ser alla killar springa som rädda katter härifrån. Då dem inte syns längre stänger vi av det och skrattar

- Vill du sova här? Frågar hon och går mot köket

- Jag måste hem. Pappa var full... säger jag och hon kollar oroligt mot mig

- Dricker han bort det? Frågar hon och jag nickar långsamt

-Vill du ha något att dricka? Frågar hon och jag nickar långsamt, hon tar fram två glas och häller upp lite läsk i de båda före vi sätter oss vid bordet och pratar om allt möjligt

- Hur går det med Marcus då? Säger hon och jag känner genast hur mitt ansikte blir rött som en tomat

- Bra... säger jag och snurrar på glaset

- Vadå bra? Berätta! Säger hon och jag suckar

- Vi är tillsammans... säger jag och hon ler stort

- Äntligen! Säger hon och jag skrattar till

- Hur blev ni tillsammans? Frågar hon och jag rycker på axlarna

- Han kom till mig, vi pratade och sen såg vi på en film... sen typ låg vi och dagen efter så blev vi tillsammans... säger jag och hon skrattar

- Så du har förlorat oskulden och blivit tillsammans med typ världens gulligaste kille? Säger hon och jag skrattar till

- Så kan det vara... säger jag och hon ler

- Jag är glad för din skull. Håll hårt i honom, han är speciell... säger hon och jag nickar samtidigt som jag tar en klunk av läsken

- Hur går det i kärlekslivet för dig då? Frågar jag och hon suckar

- Inte så bra. Eller jag har väl varit lite rädd efter det Lukas gjorde men, ja. Emil och jag har väl blivit mer tajta än förr... säger hon och jag ler

- Han är schysst... säger jag och hon nickar

- Ja, av alla i det där jävla gänget är han lätt den med mest vett i huvudet. Säger hon och jag skrattar till före jag kollar mot klockan

- Shit, jag måste hem. Jag tog ingen nyckel och koden slutar funka kvart över två. Säger jag stressat

- Okej. Men tack för att du kom. Verkligen. Säger hon och kramar om mig

- Hejdå! Säger jag och springer hem. Jag kommer hem, slår in koden och smyger upp till mitt rum före jag lägger mig och somnar direkt

——————-

Hejsan kompisaaaar

Jag är nu hemma så uppdateringen blir som vanligt igen och åker förhoppningsvis inte tillbaka dit😂😂