10. Lymfystemet & detox

133 2 1
                                    

Få människor förstår vilken viktig roll lymfsystemet har i vårt immunförsvar och hur det fungerar. För att kortfattat beskriva det är Lymfsystemet som en slags vallgrav mellan kroppens celler bestående av vätska (lymfan) och "krokodiler" (vita blodkroppar ) som skyddar mot "inkräktare" och där cellerna och blodet kan slänga oönskade ämnen för transport ut ur kroppen. Vätskan förs framåt när vi rör oss till lymfkörtlarna och lymf-organen som finns utspritt i kroppen där de i princip äts upp.

Lymfsystemet består alltså av vätska samt körtlar och organ där vita blodkroppar produceras och patogener samt skadade och gamla celler tas om hand. De är små bönformade knölar 1-10 mm stora ofta samlade i grupper i armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan. De består av så kallad lymfatisk vävnad som fungerar som ett filter för patogener som förts dit av lymfkärlen.

I den lymfatiska vävnaden mognar lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar som kan äta upp invaderande patogener. De är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Där finns också plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar som också deltar i immunförsvaret.
Mjälten är en stor blodreservoar och kroppens största lymfatiska organ . Den skyddas av de nedersta revbenen. Den innehåller, precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att "äta upp" invaderande celler. Mjälten omges av en skyddande kapsel av bindväv. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten.

Brässen ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och består också av lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel . Där mognar T-lymfocyter som när går ut i blodet och träffar på inkräktare omvandlas till så kallade mördarceller som kan "äta upp" inkräktarna.
I svalget finns lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. Även i tarmarnas väggar och i det så kallade tarmkäxet finns lymfatisk vävnad. Tarmkäxet är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver och som fäster tarmen vid bakre bukväggen.

 Tarmkäxet är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver och som fäster tarmen vid bakre bukväggen

Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.

De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs.

I brösthålan samlas alla lymfkärl i två uppsamlingskärl som tömmer lymfan i vinkeln mellan nyckelbens-venen och den inre halsvenen på båda sidorna. Lymfan går alltså tillbaka till blodet. Därmed förs också de vita blodkropparna i lymfan till blodet för att bekämpa infektioner.

Kost & kunskapDär berättelser lever. Upptäck nu