För alltid vi ~M&M~

Kapitel 49: Säg att du skämtar*

"Nej sluta, säg att du skämtar" sa jag och kände hur tårarna var nära.

"Jag skämtar inte. Vi måste göra något, du kan inte bli gravid" sa han och jag kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.

"Nej nej nej" sa jag och tog snabbt upp min mobil från nattduksbordet.

Jag låste upp den och gick in på kontakter och klickade på Sofia och satte på högtalaren.

"Vem ringer du?" frågade Marcus och kramade om mig.

"Sofia. Om någon vet vad vi ska göra så är det hon" sa jag och han nickade.

"Hej det är Sofia?" hörde jag en röst säga från andra sidan luren.

"Hej Sofia, det är Tuva" sa jag och försökte hålla inne tårarna.

"Men Gud vad har hänt? Varför gråter du?" frågade hon med en orolig ton i rösten.

"J-jag och Mar-cus hade sex" sa jag och snyftade en gång innan jag fortsatte.

"Och k-ond-omen gick s-sönder" fortsatte jag med min hackiga röst.

"Jag vet inte vad vi ska göra" sa jag och kände hur tårarna forsade ner för mina kinder.

"Men lilla vännen då. Vi kommer, oroa dig inte. Och Marcus, trösta henne" sa hon innan hon la på.

Han gav mig sin tröja som han visste att jag älskar att ha på mig, och jag drog enkelt på mig den.

"Vi löser det här. Det måste finnas något sätt att fixa det här" sa Marcus och drog mig närmre honom.

"Jag hoppas det, men du Marcus" sa jag och snyftade.

"Mm?" sa han och gav mig en puss på huvudet.

"Det kanske är smart om du klär på dig innan de kommer" sa jag och skrattade smått.

"Oh juste, bra idé" sa han och släppte taget om mig.

Han tog på sig sina kläder och gav mig mina innan han gick till sin garderob och tog fram en ny tröja eftersom jag hade hans. Han gick sedan tillbaka till sängen och satte sig bredvid mig.

"Tänk om jag blir gravid. Det vill jag verkligen inte" sa jag och myste in mig i Marcus famn.

"Vi tar oss igenom det här Tuva, jag är säker på att det finns något att göra" sa han och jag nickade.

Efter en stund öppnades plötsligt dörren och Sofia och Martinus kom in.

"Okej, vi kom så fort vi kunde" sa Sofia och satte sig bredvid mig.

"Du behöver inte oroa dig alltför mycket, det finns ett sorts p-piller du kan ta om något sånt här händer" sa hon och jag nickade.

"Vi gick förbi Apoteket på vägen hit och köpte detta. Ta det, så behöver du nog inte oroa dig" sa hon och gav mig ett leende.

"O-okej" sa jag och reste mig från sängen.

Jag gick till badrummet för att hämta lite vatten, innan jag motvilligt tog den lilla tabletten.

"Okej, snälla funka" sa jag innan jag gick tillbaka till rummet där de andra tre satt.

"Bra!" sa Sofia och log mot mig.

"Var har du lärt dig allt sånt här egentligen?" frågade jag och hon ryckte på axlarna.

"Ja, jag väl läst en del, och min mamma har berättat mycket för mig också" sa hon och jag nickade.

"Tack för hjälpen iallafall" sa jag och gav henne ett leende.

"Ingen fara" sa hon och log tillbaka.

******
Man undrar ju hur många gånger jag ska be om ursäkt för dålig uppdatering HAHAHA. Men ja, förlåt igen. Det är mycket som händer i mitt liv just nu.