De skrek så att...

1.5K 28 13

När jag var ungefär 9 år fick jag en underlat och en iller. Jag älskade djur av hela mitt hjärta och min pappa jobbade på ett zoo. Jag brukade få följa med dit och titta på djuren. När jag var 13 började jag glömma bort dem. Jag slutade städa deras burar, jag slutade leka med dem och slutade mata dem. Det skulle jag aldrig ha gjort...

En dag när jag kom hem från skolan gick jag in på mitt rum och surfade runt på nätet på min dator. Illern började plötsligt skrika. Den skrek och skrek utan slut och tillslut gick jag fram till buren och skrek på den. "Håll käften, din äckliga råtta!" Den slutade skrika och stirrade på mig med glittrande ögon. Jag slängde en filt över buren så att det skulle bli mörkt. Jag pustade ut och gick in på mitt rum igen. Då började underlaten skrika. Jag gick med tunga steg mot underlatburen, slog till buren så att den vinglade och skramlade. Fågeln tystnade och jag slängde en ny filt över denna bur.

På natten vaknade jag av ljudet av flaxande vingar och klösande ljud under sängen. Jag satte mig upp. På sängkanten satt underlaten och stirrade på mig. Illern hoppade också upp på sängen. De stirrade på mig med glittrande hämndlystna ögon. Plötsligt började de skrika. Jag smällde händerna för öronen, men inte hjälpte det. De skrek och skrek så att blodet rann ur mina öron.

Det rann och rann.

Röda strimmor av blod ner över mina kinder och ner på mina lakan.

Sen blev allt svart.

För alltid...

SpökhistorierLäs denna berättelse GRATIS!