Den Rödhåriga Ängeln

1.3

Bella

Vi körde på en smal sand väg som var kantad med åkrar på båda sidorna.

Jag kunde se i backspegeln hur det röda huse förminskades för varje meter vi körde.

Mellan mig och Liam låg en obehaglig tystnad. Jag betraktade honom i ögonvrån, han stirrade blankt framåt på vägen.

Jag harklade mig. "Vad är det?"

"Inget, jag bara tänker." svarade han utan att kasta en endaste blick mot mitt håll.

"Tänker på vad?" frågade jag fast jag redan viste svaret.

"Natten." svarade han kort.

Jag nickade.

Vi körde ytterligare ett par minuter i tystnad men jag kunde inte hålla in nyfikenheten längre.

"Sååå?" frågade jag nästan otåligt.

"Vad?" Liam tittade nu på mig.

"Inget..." mumlade jag.

Liam betrakta mig en stund men skrattade sedan lite och vände blicken tillbaka till vägen.

"Jag lovar att allt är okej och att du alltid kommer förbli min ängel" sade han och log mot mig via spegeln.

"Och du min prins." svarade jag.

*två timmar senare*

Vi satt och sjöng högt till 'million reasons' som spelades på radiot.

Liam trummade med fingrarna på ratten medan jag trummade med händerna på låren.

"Ska vi svänga in här?" frågade han plötsligt och pekade mot en bensin mack en bit framme.

Jag nickade. Jag behövde värkligen gå på toaletten.

Liam

Jag gick omkring och samlade på mig en massa snacks.

Hela macken var alldeles tom på folk om man inte räknade med kasören och Bella som var på toaletten.

Jag gick fram till kassan för att betala när någon lade händerna för mina ögon.

"Gissa vem." sade någon.

Jag skrattade. "Bella?" föreslog jag och händerna från mina ögon försvan.

"Rätt." sade hon och kyste mig.

Kassörskan hostade och jag tittade upp på henne.

Kassörskan var en gammal, väldigt underlig kvinna. "Vilken vacker ängel du är." sade hon till Bella utan att ägna sig en sekund för mig.

"Ängel?" hade Bella frågat häpet.

Kvinnan skrattade svagt. "Unga änglar, såna pajaser." mumlade hon när hon började knappa in prisen på kassamaskinen.

Jag kastade en frågande blick på Bella men hon bara höjde på axlarna och mimade 'vet inte' med läpparna.

Jag betalade och vi gick tillbaka till bilen.

Jag startade bilen och gasade bårt från macken.

"Ängel?" frågade jag upphetsat när vi hade kört en  bit.

Bella höjde på axlarna. "Ingen aning vad hon pratade om. Hon måste säkert vara galen."

Bella

Liam skrattade svagt.

"Vaaad?" frågade jag.

"Då är vi väl också lite galna." sade han och vi båda brast ut i skratt.

"Kan hända." instämde jag.

Vi körde ennu en bit i tystnad.

"Tycker inte du det är konstigt?" frågade jag.

Liam vände blicken mot mig. "Tycker jag vad är konstigt?"

"Tycker du inte det är konstigt hur allt underligt händer för just oss." svarade jag.

Liam höjde på axlarna. "Man får väl acceptera saker som de är." sade han lungt.

Jag nickade och Liam vände blicken tillbaka mot vägen.

"Shit!" skrek han och vände hastigt på ratten.

Vi hade varit nära på att köra av vägen och mitt hjärtta dunkade nog på överslag nu.