[|40|]

1.1K 86 21
                                    

En kaxig Blair

"Så hur var ert lov?" frågade Vera.
"Det var..... Väll bra...." sa Ricky osäkert.
"Hände...... Inte mycket...." mumlade Blair.
Vera såg frågande från den ena till den andra.
"Peter?" frågade hon osäkert.
Han skakade bara på huvudet. Vera såg förvirrad ut.
"Okej...."
Blair suckade tungt.
"Kom. Vi gör något som får adrenalinet att flöda."
"Va?" sa Vera iförstående.
Blair flinade.
"Vi går till Den otillåtliga skogen."
"Men den är ju otillåtlig," sa Zac.
"Exakt. Adrenalin. Men det är inte farligt där. Jag och Peter har varit där typ hundra gånger," sa Blair och reste sig.
"Du sa vad??" sa Zac.
Blair började skratta.
"Kom."
Blair gick ut till undergångarna och Peter följde efter. Vera såg osäker på dem men ryckte på axlarna och följde efter. Zac stod kvar men ville inte verka som en mes så han gick motvilligt efter de andra tre.
Blair gick först. Ricky hade gått till en av sina kompisar så han var inte närvarande. Nu var de bara 4. Zac hade anlänt några timmar efter Vera och Ricky.
När de fyra kom till skogsbrynet såg sig Blair om. Ingen i sikte och ingen som kunde se dem från fönstren. Bra.
Blair, Peter och Vera gick in i skogen medan Zac tvekade.
Vera flinade.
"Fegis."
Zac bet ihop och gick efter de andra.
"Du har aldrig varit här va?" sa Blair till Vera.
"Näe. Jag var sjuk då."
Långt in i skogen stannade Peter. Blair såg sig omkring. De var vid Helicas hem. Men utan varken Hera eller Hector var det knappast så mycket till hem. Peter sträckte ut handen och Helica förvandlade sig. Både Vera och Zac ryggade när de såg skuggvargen.
"Ingen fara. Hon kommer inte skada er," sa Peter och böjde sig ner för att klappa henne.
Blair såg frustrerat på. Peter var Helicas väktare och hon själv var Hectors. Men hon hade ingen susning om vart han var. Ingen alls. Vilket gjorde henne jävligt frustrerad. Det var meningen att hon skulle försvara honom. Nu kunde hon inte ens nå honom genom tankelänken.
'Hector!! Hector kan du höra mig??? Snälla svara! Vart är du?' försökte Blair för hundrade gången.
Marken under Rubineleverna började skaka häftigt.
"Hovar," mumlade Blair.
Vera och oroligt åt alla håll och Zac strök nervöst Windwing.
"Enhörningar," sa Peter och såg mot något vitt som kom emot dem med väldig fart.
"Öh.... Varför är de påväg mot oss?" frågade Zac.
"Ja du. Det får vi nog reda på snart..." sa Blair.
"Vänta. Ska vi bara stå här och vänta in dem??" sa Zac.
"Um... Ja, det är väll planen," sa Blair och ryckte på axlarna.
Zac såg bistert på Blair men stannade kvar. Horden med enhörningar kom rusandes mot de och när de kom fram till dem började hästarna cirkulera kring Rubineleverna och Helica.
'Människor. Vad gör ni här när Liemän springer löst?' frågade en snövit enhörning med silverglänsande horn.
'Förlåt om vi gör intrång på er territorium. Men det är mitt fel att de andra är här. Jag ville få adrenalinet att pumpa. Komma bort från bekymmer,' sa Blair.
En skimrande svart hingst med guldfärgat horn gick fram mot Blair. Han var förmodligen "tonåring".
'Blair Hunter. Jag borde tacka dig för att du räddade mig och min väns liv innan lovet,' började han.
Blair såg förvånat på honom. När hon såg in i hans mörkblå ögon kände hon igen honom.
'Åh. Det var så lite. Jag är glad för att jag kunde hjälpa,' log hon och sträckte fram sin hand mot hingsten.
Han pressade mjukt sin mule mot hennes handflata. Sen vände han sig till Helica. Han böjde sig ner.
'Tack Helica. Du och dina syskon var till stor hjälp ni med. Jag beklagar Hera.'
Helica gnydde lite och gned sin nos mot hingstens mule.
Vera och Zac betraktade förvirrat scenen framför dig.
"Jag måste vara lite efterbliven. Varför..? Va??"
Blair log svagt mot sin kompis.
"Jag ska förklara. Men senare."
Vera grimaserade.
Hjorden bad eleverna att lämna för sin egens säkerhets skull. Så de gjorde som enhörningarna sagt.

✶✿✶

Blair satt i Själsmagikernas klassrum. Raoq höll en tråkig lektion om regler och politik. Hon lyssnade bara halvvägs på vad han sa.
Ointresserad som hon var lekte hon med en lila låga under bänken. Det var inte likt Blair att strunta i att lyssna på lektionerna. Speciellt inte när hon visste att det skulle komma ett prov senare. Men en kall Februari måndag var inte det roligaste i världen. Plötsligt smällde Raoq ner en stor hög med böcker på Blairs bänk. Blairs koncentration på lågan avbröts och den försvann. Hon såg upp på en bister Raoq.
"Det verkar som om min lektion tråkar ut Miss Hunter. Säg mig. Vad egentligen är det du tänker på."
"Mitt liv är inte på topp just nu Professorn," suckade Blair och lutade sig tillbaka i stolen för att möta Raoqs blick. Raoq suckade tungt.
"Må så vara Miss Hunter men du måste lyssna på mina föreläsningar. Det ingår i kunskapskraven. Vill du få underkänt?" sa Raoq och gick fram till sin kateder.
"Mm... Precis som matte, svenska, SO, NO, engelska, språk, musik, bild, slöjd och idrott ingår i kraven?" sa Blair och såg på Raoq med ett höjt ögonbryn.
Raoq öppnade munnen men kunde inte finna något riktigt bra argument mot det.
"Nej exakt. Varför lär vi oss inget av det? Det är viktigt sånt med vet du," sa Blair och la benen i kors för att luta huvudet mot handen.
"I den här världen tycker vi det är viktigare med att kunna magi och lagar för sådant än det Regjulärer lär sig i sina skolor," sa Raoq lugnt.
"Så det är bättre att lära 13 åringar att duellera än att lära de matte? Eller kemi, historia och massa mer?" sa Blair och spände blicken i Raoq.
Anton visslade lågt.
"Sen när blev Blair så kaxig?"
Blair höjde på ögonbrynet och mötte stilla hans blick.
"Hon har alltid varit det. Men du kände mig inte innan jag började här Canavan Bloss."
Anton visslade till igen.
"Så svara mig Professorn. Är det viktigare att lära eleverna att strida än att lära de att räkna matte och att stava?"
Raoq harklade sig.
"Nej Miss Hunter. Självklart inte. Men du förstår. I vår värld är allt mycket mer annorlunda än i din gamla värld. Här finns onda varelser och när det kommer till kritan så är det bra att kunna försvara sig. Ni alla har gåvorna Själ och Magi inom er. I Familiaris Academy får ni lära er att släppa lös de krafterna. Ni kan alltid plugga Regjulärämnen när ni gått ut skolan," resonerade Raoq.
Blair suckade och gav sig.
"Men snälla undervisa regler och politik på ett roligare sett."
Raoq log snett.
"Jag är inte så säker på att man kan göra politik så mycket mer roligare än så här."
"Jag vet! Vi kan göra en quiz. Jag, Karon, Cora och Melia mot Blair, Peter, Ricky och Julian," föreslog Anton glatt.
Raoq funderade på det ett tag.
"Okej. De kommer nog få Miss Hunter på alerten igen."
Blair grimaserade och log.

✯❄︎✯

1. Sorry for late super shitty chapter.
2. Hur många har börjat skolan? Jag börjar på måndag😞😂

Familiaris Academy ~ Winternight and FlareblitzDär berättelser lever. Upptäck nu