Kapitel 8

59 4 4

Jag och Oscar får våra biljetter avrivna och går in i biosalongen.

"Har du sett Djungelboken?" undrar han och jag skrattar till.

"Bara Disney varianten, du då?"

"Samma här fast det var jättelänge sedan. Hur slutar den egentligen?" frågar han och vi sätter oss ner. Oscar håller i popcornen och jag har tagit våra båda dricker.

"Hm..." jag får tänkte en stund innan jag kommer på det, vilket jag tycker är ganska pinsamt. "Juste, de kommer till människobyn, Baloo och Bageera och Mowgli. Och så ser han en tjej som han typ blir kär i och så går han dit."

"Så han lämnar hela sitt liv i djungeln för en tjej?" frågar Oscar och tittar på mig.

"Ja, typ." säger jag och det får mig att fundera. Jag undrar om han ser det här som en dejt, nu när Hanna inte är här. Eller kanske inte, men jag hoppas det.

"Snart börjar reklamen tror jag," säger Oscar till mig. "förresten kan du typ kasta upp ett popcorn i luften och fånga det i munnen?" frågar Oscar och jag ler.

"Faktist så kan jag det." säger jag en aning kaxigt och tar ett popcorn. Jag öppnar munnen och slänger upp det luften. Det är svårt men jag lyckas på en gång fånga det. Oscar ler överraskat och börjar applådera. Jag ler och låtsas bugar.

"Kan du fånga det om jag kastar det då?" frågar Oscar.

"Vi får väl se." säger jag och öppnar munnen. Han kastar mot min mun men missar. Jag ler och han tar upp ett till popcorn. Han missar igen och jag kan inte hålla mig för skratt. Jag ser i ögonvrån hur ett gammalt par tittar surt på oss men jag bryr mig inte. Då börjar reklamen och vi slutar kasta popcorn i varandras munnar. Vi sitter tysta och kollar på reklamen och kommenterar olika fel vi ser i den. När filmen börjar börjar vi äta av popcornen igen, när jag plötsligt nuddar hans hand. Jag vänder mitt huvud mot hans håll och han gör samma sak. Våra ögon möts och han ler, jag ler tillbaka.

Filmen går och berättelsen rullar på, jag har mina händer i knät och det har Oscar med. Av ren reflex lägger jag de på armstöden efter ett tag eftersom att det är skönare och fortsätter titta. Bara någon minut efter det så ser jag i ögonvrån hur Oscars hand närmar sig min och jag låter den göra det. Snart nuddar våra lillfingrar varandra och jag tittar på Oscar. Han tittar tillbaka på mig och ler innan han utan förvarning tar min hand i sin. Jag flätar ihop våra fingrar och känner hur otroligt lycklig jag är i den stunden.  

***
Hannas pov:

"Så vad har hänt med Oscar?" är det första Felix säger när vi satt oss i soffan.

"Egentligen är det inte Oscar som har gjort något, men det kan vara någon annan som har det." svarar jag och upptäcker att de ser en aning oförstående ut. "Och det är det jag hade hoppats att ni kunde hjälpa mig med.

"Jaha..." säger Ogge. "Vem är det som har gjort något då?" fortsätter han och kliar sig i bakhuvudet.

"Han har en flickvän eller hur?" frågar jag och de nickar. "Felicia." fortsätter jag och höjer på ögonbrynen.

"Eller asså, mer hade." säger Omar och tittar på mig.

"Hade?" upprepar jag och rynkar på ögonbrynen.

"Ja asså efter att hon varit otrogen så.." säger Felix och jag tittar storögt på honom.

"Otrogen? Så de är inte ihop längre?"

"Nä, inte vad vi vet." svarar Ogge.

"Varför frågar du om Felicia? Du är kär i honom va?" undrar Felix och jag suckar.

"Nej det är jag inte, och varför tror alla det! Dock har jag en vän som är det, de är faktist på dejt just nu." säger jag och ler snett.

"Va? Oscar sa aldrig något om nån dejt." utbrister Felix och de andra ler retligt.

"Nä, han visste inte att det var det, set var jag som planerade alltihop." säger jag stolt.

"Hur gjorde du det?" undrar Ogge och jag berättar hela historien om hur jag planerade att fråga Oscar om att ville gå på bio med oss och hur jag messade att jag inte kunde komma. 

"Så om nu era fans börjar använda hashtagen #emmscar så vet ni varför." säger jag och ler.

***

Emmas pov:

Han håller min hand under hela filmen och hade inte gjort den mina tecken på att vilja ta bort den. Dock släpper han den när vi går ut från bion och lägger sina händer i byxfickorna istället.

"Filmen var bra." säger jag gör att bryta tystnaden.

"Hm... Ganska." säger han medan vi går ut ur biografen. Det regnar och Oscar erbjuder mig skjuts hem så vi hoppar in i hans bil.

"Första gången vi satt här regnade det också." påpekar jag men han svarar inte. "För några dagar sedan." fortsätter jag men får fortfarande inget svar. När vi kommer fram så tackar jag för skjutsen och kliver ur bilen. Jag kan inte hjälpa att en våg av besvikelse väller över mig när jag börjar gå. Jag trodde verkligen vi hade något, något speciellt. Alla de gånger jag har fått honom att skratta eller le. Hur jag kan vara mig själv när jag är med honom.

Fan också.

Tårarna hotar när jag går genom Stockholm och tillslut låter jag de falla. Jävla tårar. Jag vill inte gråta, inte över honom. Inte över Oscar.  Då hör jag steg, snabba steg bakom mig och vänder mig om. Det är Oscar som springer i regnet mot mig, ropandes mitt namn. Han hår är alldeles blöt och kläderna har klibbat fast sig runt hans kropp.

"Emma!" ropar han och jag tittar dit. När han kommit ganska nära och vårt avstånd bara är någon meter börjar han prata.

"Förlåt, okej. Jag vet att jag har förstört hela den är dejten, eller vad det nu va och jag är ledsen för det okej? Relationer har jag aldrig varit särskilt bra på, det var nog därför jag inte såg att Felicia va med nån annan." han tar en pause men fortsätter. "Men helt ärligt är jag rädd. Jag är rädd att förlora de jag kommer nära. Rädd att de ska sluta tycka om mig. Jag är helt enkelt jävligt feg. Men du är speciell." säger han och tar några steg emot mig. "Ända sedan jag såg dig för första gången på Cafello har jag vetat det. Du är unik och jag vill inte förlora dig." säger han och jag bara ler.

"Jag vill inte förlora dig heller Oscar." svarar jag och tar ännu ett steg närmare. Det blir tyst och allt som hörs är regnet och våra andetag.

"Det här borde jag ha gjort förra gången." säger han plötsligt.

"Va..." jag hinner inte avsluta meningen innan hans läppar är på mina. Bär han avslutat kyssen så ler vi båda två och han ställer frågan jag alltid har drömt om att han ska göra.

"Emma," säger han och får plötsligt sina gulliga ögonticks. Han är nervös. "vill du bli min flickvän?"

Jag ler så mycket att mina käkben gör ont.

"Det vill jag jättegärna Oscar." svarar jag och kramar honom.

***

Kommentera och rösta om ni tycker om det! :-)

Att Våga HoppaDär berättelser lever. Upptäck nu