Memories

Å T T A

"Du var alltid en usel kock" säger jag och stoppar in den sista biten av pasta i munnen. Jag ställer ner den tomma matlådan på ett litet bord bredvid din sjukhussäng och sätter mig i en bekvämare ställning.

"Den gången du skulle bjuda mig på middag blev ju inte riktigt som planerat" fortsätter jag och lutar mig fram mot madrassen där jag placerar mina armbågar. Jag vilar hakan mot min öppna handflata medan min blick är fäst på ditt ansikte. Din hur är torr och blek. De få fräknarna som brukade pryda din näsa syns knappt längre och dina vanligtvis ganska rosa läppar skiftar i en hudfärgad kulör.

"Även om du nästan alltid misslyckades med din matlagning vill jag inget annat än äta det igen. Det var trots allt någonting du själv skapat och lagt ner din själ i"

2 juni 2014

När jag kommer in i köket slås jag direkt utav en doft som får min mage att kurra. Köksbordet är dukat med levande ljus och vinglas.

"Vad fint" säger jag och du omfamnar mig bakifrån. Dina läppar lämnar ett slarvig kyss mot min hals och en rysning far genom min kropp av din lätta beröring. Du tar tag i min hand och leder mig till bordet där du artigt drar ut stolen åt mig.

"Vilken gentleman" säger jag retsamt och du skrockar lågt. Du sätter dig mitt emot mig och flätar ihop våra fingrar över bordet. Din blick låses fast i min och så sitter vi i flera minuter. Tystnaden mellan oss är ingenting förutom bekväm och en känsla av trygghet sitter i din aura.

"Felix" Min röst är låg och jag vill inte förstöra den lugna stämningen. Du hummar till svar och låter dina ögon inspektera alla områden av mitt ansikte.

"Det luktar bränt" fortsätter jag och du rycker till och inser att doften från maten gått från ljuvlig till illaluktande bränd.

"Shit!" Utbrister du och reser dig så hastigt upp att stolen nästan slår i golvet. Snabbt som vinden öppnar du ugnen och tar ut den rykande plåten. En lång rad med svordomar lämnar dina när du ställer ner plåten och inser att maten inte går att rädda. Du vänder dig mot mig och slår dig själv i pannan vilket får mig att brista skratt.

"Såklart ska jag förstöra allting" suckar du och lutar dig mot köksbänken. "Jag har alltid varit sämst på matlagning"

Jag reser mig upp och ställer mig framför dig med båda mina händer om ditt ansikte.

"Du försökte i alla fall" fnissar jag och låter mina läppar borstas över dina. Du försöker desperat kyssa mig ordentligt men jag håller dig envist på avstånd. Du ser bedjande på mig och jag flinar lätt innan jag låter mina läppar träffa dina i en lugn kyss.

"Vi kan beställa pizza istället" mumlar jag mot dina läppar och du hummar frånvarande, för tagen av stunden och kyssen.

"Eller så struntar vi i att äta" säger du och flinar. Ett bubblande skratt lämnar mig och jag drar mig ifrån en bit för att kunna möta din blick ordentligt.

"Bra idé" skrattar jag innan jag raderar avståndet mellan oss och möter dina läppar.

. . . . . . .
work work work work work djslbrsljd work work work work work djdbsldbdn dirt dirt dirt dirt dirt