Infinity ∞ f.s

tolv

7 februari 2016

På söndagen vaknade jag runt åttatiden även fast jag och tjejerna suttit uppe till ungefär fyra på morgonen och pratat. Min plan var att jag skulle ta en springrunda till affären, för att inhandla frallor och lite frukt, men även för att få lite motion. Detta och fixa iordning en stor och god frukost till oss skulle jag försöka hinna med innan de vaknade. Och om jag skulle hinna med allt detta var jag tvungen att gå upp då och låta bli och ligga kvar.

Förut hade jag inte varit speciellt hurtig av mig. Men nu under de senaste två åren, från ungefär den tid då jag stigit upp från ungdomsperioden till junior hade jag tagit träningen mer på allvar. Nu försökte jag springa iallafall åtta kilometer i veckan, och ibland även gå till gymmet om någon tid återstod efter ishallsbesök och skolan. Det var väldigt viktigt att jag höll mig i form och höll konditionen uppe.

När jag steg upp ur sängen och började plocka fram passande träningskläder sov fortfarande resten av tjejerna. Isabella låg med ryggen vänd åt mitt håll, medan Signe och Lovisa låg med armarna virade omkring varandra i tighta grepp. Jag log lite åt senariot innan jag gick in på toaletten intill mitt sovrum och fort bytte om från pyjamas till kläderna jag nyss tagit fram. Idag bestod träningskläderna av ett par svarta nike träningsleggins kombinerat med en limegrön, långärmad träningströja med en ganska hög krage med dragkedja i. Håret satte jag upp i en åtsittande hästsvans mitt på huvudet, och tog sedan fram ett par hörlurar som jag vanligtvis använde när jag sprang. Efter en snabb titt i spegeln låste jag upp toalettdörren och gick ner till undervåningen, samtidigt som jag pillade med min mobilhållare och satte den kring min arm.

Efter att jag fått på mig mina svarta nike skor pluggade jag hörsnäckorna i vardera öra, klickade på shuffle i min spellista för träning, och lade tillslut ner mobil i träningshållaren runt min arm.

Precis när jag var påväg att öppna ytterdörren hörde jag hur någon harklade sig bakom mig, och det fick mig att hoppa till av chock och fort vända mig om. I öppningen mellan vardagsrummet och hallen stod Felix enbart iklädd ett par gråa mjukisbyxor, och med ett sömndrucket leende i ansiktet. Hans hand rörde sig genom det sömn rufsiga håret samtidigt som han studerade min uppenbarelse med blicken. Och i samma ögonblick som våra blickar möttes, drog jag mina hörlurar ur öronen. "Ska du ut och springa?", frågade han hest och lutade sig med korsade armar mot den vita och breda dörrkarmen.

Jag nickade kort och placerade min hand på dörrens handtag och började direkt fumla med låset. Jag bad innerligt att låset inte skulle ge ifrån sig något läte, och direkt när låset gav vika och snurrades om kände jag hur lättnaden steg inom mig. När jag stigit ut i morgon dunklet på verandan vände jag mig om mot Felix. "Vill ni också ha frallor?", frågade jag och slängde hästsvansen som lagt sig över min axel, åt sidan.

Han stod tyst under några sekunder, men nickade sedan och log mot mig. "Jag kan swisha dig pengar.", sade han. "Du behöver bara ge mig ditt nummer."

Jag skakade genast på huvudet. "Nej det är okej, jag betalar ert också.", mumlade jag tyst innan jag vände på klackan och smällde igen dörren bakom mig.

Det var ganska fint ute idag, och även fast det fortfarande var kallt ute så kändes det skönt att få springa av sig rastlösheten litegrann. Solen sken mellan trädens kala grenar och det mesta av snöslasket hade försvunnit och smällt. Allt som var kvar var en massa grus och bruna fläckar av gräs. Ljudet av bilar på håll och ljudet av mina snabba steg över gruset var allt som hördes. Inget fågelkvitter, inga röster, ingenting. Bara jag och bilarna.

Att springa från vårt hus till ica kvantum tog ungefär tio minuter, och sedan tog det ytterligare tio minuter för mig att handla allt, och sedan lite mer än tio minuter att springa tillbaka. Så allt som allt tog rundan ungefär en halvtimme, och när jag kom tillbaka sov alla fortfarande, inkluderande Felix. Huset var tyst, nästan läskigt tyst och allt som hördes var ljudet som papperspåsen gav ifrån sig när jag packade upp och plockade i varorna.

När jag skurit upp frallor i halvor och ställt fram allt som möjligtvis skulle behövas vid frukosten, gick jag upp till övervåningen för att ta en snabbdusch och byta om till mjukiskläder. När jag torkat mitt hår och applicerat lite concealer över en eller annan finne gick jag in till mig för att väcka tjejerna.

Med en suck sjönk jag ner på knä på madrasserna på golvet som jag och tjejerna sovit på inatt. Jag knuffade till Signe som låg närmast med handen och gjorde sedan densamma med de andra två. "Hörni, jag har gjort frukost.", mumlade jag lågt, och knuffade återigen till dom varsin gång.

Bella hummade lågt och rullade ganska strax därefter över på rygg. Hon kisade i ljudet av taklampan och gnuggade sig i ögonen för att vakna till lite. "Vad är klockan?", undrade hon nyvaket och fortsatte att kolla på mig med ihopknipna ögon.

Jag halade upp min mobil ur fickan på mina mjukisbyxor och klickade fort på hemknappen. "Strax över nio.", svarade jag med ett leende samtidigt som jag knuffade till Signe med min fot. "Signe, kom igen, om du inte går upp snart får du ingen frukost."

Efter många om och men fick jag tillslut upp alla tre ur sängen. Det tog ungefär tjugo minuter, men tillsist kom vi ändå ner till bordet i matsalen där frukosten var uppdukad. Vi alla var väldigt tysta under måltiden, och halvvägs genom maten kom killarna ner hasandes från övervåningen och gick raka vägen ut till oss. Felix hade säkert berättat att jag fixat frukost till oss allihop.

"Du är galen sis.", mumlade Ogge när han slog sig ner bredvid Signe vid bordet. "Hur orkade du springa till affären klockan åtta för att handla? och sedan kånka på allt tillbaka."

Jag ryckte på axlarna och fortsatte att äta på min ostfralla utan att kolla upp. "Jag var pigg.", sade jag tyst och lade ner min macka på tallriken, för att ta en klunk ur min juice.

"Vad ska ni hitta på idag då?", frågade Oscar efter några sekunders tystnad och flackade med blicken över bordet, samtidigt som han smörade sin andra fralla. Och därefter flöt konversationen på ganska bra.