Infinity ∞ f.s

åtta

30 januari 2016

"Olivia!"

Ropet fick mig att vakna upp ur mina djupa tankar, och lämna mobilens upplysta skärm med blicken. "Ja?", ropade jag till svars, i samma ögonblick som jag kastade benen över sängkanten och tog av mig täcket som jag nyss lagt över min kropp.

Det mörka golvet var kallt under mina nakna fötter och genast löpte rysningar längst min rygg, vilket resulterade till att hår på ben och armar reste sig. Klädseln jag bar och mitt våta hår gjorde det inte direkt bättre, det fick även huden på mina blottade ställen att knottra sig.

"Oscar och Felix är här nu! Kommer du ner så vi kan äta?", ropade pappa nerifrån, i sammanhanget som jag draperade en svart långkofta över mina axlar och drog upp min dörr från insidan. Med långsamma och slöa steg tog jag mig ner för den vita trätrappan som gjorde väg mellan ovan- och bottenvåning, samtidigt som jag pillade med min mobil och svarade på ett sms som Embla skickat om morgondagens träning.

Efter en snabb titt i hallspegeln kilade jag iväg ut i köket, där pappa, Ogges och en annan främmande röst kombinerat, hördes ifrån. Så tyst som möjligt kikade jag in i köket, och genast lades min blick på killen som satt vid sidan om Ogge vid bordet och förde sitt glas i cirkulära rörelser.

Leendet över killens läppar var stort, och de ljusgröna ögonen nästan lyste i dunklet. Han skrattade tillsammans med Ogge samtidigt som han studerade virveln som vattnet bildat när han fört det runt i en cirkel tillräckligt långt tid. Han var otroligt attraktiv, och jag kunde inte hjälpa att stå kvar där i dörröppningen ytterligare några sekunder bara för att observera.

Men efter en stund harklade jag mig och tog ett långt kliv inåt i rummet. "Hej.", sade jag med ett leende och slog mig ner i den tomma stolen vid sidan av pappa, och hamnade därför mittemot den främmande killen vars namn jag redan glömt.  Vi båda stirrade på varandra under tystnad en stund, innan jag tillslut sög in underläppen mellan tänderna och vek undan min blick.

"Vi trodde nästan att du somnat i duschen eller nått.", skrattade Ogge och började sleva upp potatismos på sin tallrik, för att därefter räcka över skeden till killen bredvid.

Jag vred litegrann på mig och drog upp vänster benet under mig i stolen, i samma ögonblick som jag lade upp några köttbullar på min tallrik. "Nej, jag behövde bara kolla en sak.", mumlade jag utan att dra blicken ifrån potatismos-skålen som jag slevade upp ur.

Ogge harklade sig återigen och lade ner sin gaffel på sidan av tallriken. "Det här är förresten Felix, ni har ju inte träffats sen typ 2012, så förväntar mig inte att du ska komma ihåg.", förklarade han med ett leende och sträckte fram sin hand för att rufsa till Felix i håret. "Ni är lika gamla."

Jag lyfte på blicken igen, nickade lite lätt och sänkte den sedan igen. "Roligt.", sade jag lugnt och tryckte in ännu en köttbulle i min mun.

"Det är trevligt att träffa dig Olivia, senast jag såg dig var du typ tolv.", småskrattade Felix och tog en stor klunk ur sitt vattenglas.

Jag hummade lågt. "Jo så var det nog."

Pappa armbågade mig lite löst i sidan, och gjorde en diskret gest med huvudet mot Felix som just då hade huvudet sänkt och blicken på maten. Han vidgade på sin blick och nickade ännu en gång innan han vände tillbaka sin blick framåt. Det var hans sätt att säga att jag skulle vara trevlig, och försöka göra en konversation.