FLICKAN MED ELDEN

Kapitel 9

ÅTERBLICK - 3 ÅR SEDAN
_____________________
För det mesta var det ganska tyst på Strange Conditions Lab. Forskarna var fullt upptagna med olika tester och forskning. Testade man inte medlen på något testobjekt satt man och studerade det genom ett mikroskop. Då och då fick man rast. Då samlades alla i det stora fikarummet. Varje fredag turades man om att baka och bjuda varandra för att fira att det äntligen var fredag. Sedan åkte man hem till sin familj och berättade om sin dag på jobbet. Några var tvugna att jobba helg vilket inte var så populärt. Denna helgen var det Claire och Phil som skulle jobba helg.

Ett skrik hördes från ett av rummen. Rum 14. En flicka med långt ljust hår låg på det hårda golvet i mitten av rummet. Hennes kropp krampade efter att ha blivit skjuten med en pil som gav kroppen krampattacker. Hon skrek och grät. Några meter framför henne satt en vakt på en stol. Observerade henne samtidigt som hon låg där på golvet och försökte kontrollera kroppen. Hade världen där ute sett detta, hade SCL stängts ner. Men de enda som visste något om vad som faktiskt pågick här inne förutom forskarna och vakterna var regeringen. Och regeringen gjorde vad som helst för att vinna kriget.
-"Snälla jag vill inte mer", grät flickan och bet ihop käkarna. Hennes ögon var stängda och fokuserade på smärtan i kroppen. Det var olidligt. Vakten ställde sig upp och gick fram till henne. Gav henne en hård spark över ryggen och satte sig igen.
-"Håll käften annars blir det bara värre", sa han.
-"Du får skylla dig själv när du trotsar oss", fortsatte han och suckade.

Flickan forsatte gråta och skakade på huvudet. Hon var bara 13 år.
-"Förlåt", upprepade hon om och om igen. Först försiktigt och sen skrek hon ut orden.
-"Förlåt jag ska inte göra om det!", skrek hon och vände sig om på rygg. Hon stirrade upp i taket och försökte att tänka bort kramperna. Det gjorde så ont. Så ont att hon nästan ville dö. Smärtan var obeskrivlig. Hennes tunna kropp värkte och hon visste att det här bara var början. Snart skulle dom komma in med någonting annat. Kanske var det något medel, en piska eller en kniv. Eller så drog dom loss naglarna på henne. Hon kramade om sig själv och försökte att ta det lugnt. Efter det här skulle hon sköta sig. Ingen mer eld. Då skulle detta bara hända igen. Men det kanske var värt det. För hon ville inte ge sig. Hon var inte den sorten som bara gav upp. Hon väntade fortfarande på den där dagen hon skulle komma ut härifrån. Kunna gå ut härifrån helt fritt. Det var inte dags att ge upp nu. Dörren flög upp och två andra vakter kom in. En av vakterna höll i en elpistol som hon riktade mot flickan.
-"Du måste lära dig någon gång, Anastasia", sa hon och avfyrade strömmen mot henne. Ännu ett gråtande skrik bröt ut.

________________________
NUTID
Den svarthåriga pojken med nack-tatueringen hade fortfarande inte sagt något. Han hade suttit där i tre timmar utan att säga någonting. Jag hade gett upp efter första försöket. Ville han inte prata så okej. Då håller vi käften, tänkte jag och suckade. Dagens middag kom in. En konstig soppa med kyckling i. Jag satte mig vid bordet och började äta. Maten serverades vid samma tidpunkter varje dag och jag var lika hungrig som vanligt vid den här tiden. Pojken satt kvar på samma plats. Jag kollade undrande på honom samtidigt som jag åt. Han var i min ålder. Chase var nog äldre, alltså var han inte 18 år. Men han var definitivt minst 16 år, som mig. Vi var nog lika gamla gissade jag. Hans armar var fulla med ärr och märken från sprutor. Alltså hade han nog också varit här ett tag.
-"Din mat kallnar", sa jag och väntade mig inget svar. Om han inte ville ha den skulle jag nog äta upp den med. Man fick passa på eftersom vi inte fick så mycket mat här. Han fick skylla sig själv om han inte sa något.
-"Jag har handbojor. Hur fan tänkte du nu?", sa han plötsligt och tittade upp för första gången sen han kommit in. Han såg arg ut. Ansiktsuttrycket var en blandning mellan förbannad och tomhet. Jag blev stött av att han var så kaxig. Om vi skulle dela cell var det bäst för honom att han var snäll. Annars skulle han få se vad jag kunde göra. Han visste antagligen inte någonting om mig. Jag planerade inte att berätta om elden heller. Om han gjorde något var det bättre att bränna honom som en överraskning. Då skulle han nog fatta. Jag såg väl inte direkt ut som något hot utan elden. En ljushårig flicka med alldeles för långa benn Särskilt stark såg jag inte heller ut att vara.

-"Du kan äta med handbojor", sa jag och lastade en sked med soppan. Min skål var nästan slut.
-"Nej", sa han bara och tittade ner igen. Spände käkbenen.
-"Jag har ätit med handbojor många gånger. Så länge du inte är totalt efterbliven ska det nog gå men jag är osäker", sa jag sarkastiskt och han skrattade tyst.
-"Varför hamnade jag med dig?", frågade han efter en stund och fortsatte titta ner. Jag ryckte på axlarna och sa att jag inte visste. Jag hade inte vetat varför dom placerat mig med Chase heller. Jag visste inte ens att SCL ville ha testobjekt med varandra.
-"Du känner Chase va?", han kollade upp på mig och mötte min blick. Han smålog och det var definitivt inte bara en vanlig fråga. Han kände Chase, visste nog precis vem han var.
-"Ja. Gör du det?", sa jag och tittade misstänksamt på honom. Han tittade ner och log.
-"Vi gick i samma skola. Till och med här inne försöker han", skrattade han sarkastiskt. Det var inget roat skratt. Det var som att han skrattade åt Chase. Och åt mig. Det var definivt riktat mot mig.
-"Vad snackar du om?", sa jag och tittade undrande. Han kände Chase. Hur stor chans var det att två pojkar kände varandra sen innan dom kom hit? Jag trodde inte på honom. Men han kunde hans namn vilket var konstigt. Hur?
-"Inget", suckade han och tittade upp igen. Sakta reste han sig upp och gick mot bordet jag satt vid. Han tog sin sked och skål. Började äta. Sen log han mellan tuggorna.
-"Antar att jag inte är totalt efterbliven ändå som du sa", sa han och blickade ner mot skålen.

_____________________
Sådär det där var kapitel 9! Vet att det var lite kortare än vanligt (tror jag) men i nästa kommer det hända en hel del. Det kapitlet kommer på onsdag eller tisdag kväll! Lämna gärna en kommentar! :) /Matilda