For every story tagged #WattPride this month, Wattpad will donate $1 to the ILGA
Pen Your Pride

Erykas POV

''Oscar vad ska jag göra?''

sa jag och började gråta igen, jag ringde Oscar och han hämtade mig från Felix på direkten. Jag kunde fortfarande inte förstå vad som hände, Felix sa att han älskade mig efter att han blev värsta sur på mig. Att gå till Oscar var säkert inte det bästa besluten men han är min ända vän, Ogge och jag har inte världens bästa kontakt och jag har inte lärt känna någon från skolan än med tanke på att jag bara var med Felix. Om Felix får reda på att jag nu sitter hemma hos Oscar Enestad och gråter över honom så vet jag inte vad han kommer göra.

Tänk så kom han aldrig hem, tänk så hände något på vägen. Jag hade inte försökt ringa eller Sms:a Felix, jag visste redan att han inte skulle svara mig. Det värsta i detta var att ALLT detta var mitt fel. Jag blev full. Jag hånglade med en kille Felix hatade. Jag var helt tyst när Felix berättade sina känslor för mig. Allt detta var mitt fel.

''Ska vi ringa honom?'' sa Oscar med en lugn röst till mig.

Jag nickade på huvudet och vände huvudet mot skrivbordet där jag la min mobil. Motvilligt gick jag upp och hämtade den. Jag pressade lätt min tumme mot hemknappen för att låsa upp mobilen och sedan gick jag in i kontakter för att ringa Felix. Jag satte mig ner bredvid Oscar i hans säng och tryckte på namnet ''Sandyy G''. 

Jag hade försökt nå honom kanske 3 gånger innan jag gav upp, han hatade säket mig. Varför skulle han inte efter det jag hade gjort? 

''Ring från min mobil'' sa Oscar och gav mig hans Iphone 6.

Jag tog emot den och la den mot mitt ör

''Vad vill du?'' sa Felix surt, hela min kropp värmdes av hans röst. ''Felix vi måste prata sa jag.'' sa jag och bet mig i kinden för att inte börja gråta. ''Eryka, jag känner inte att prata med dig'' sa han, jag kunde föreställa mig hans min just nu, den ledsna minen. ''Snä- snälla Felix'' stammade jag fram. Jag hörde små snyftningar som inte gjorde situationen bättre. Allt detta var mitt fel. ''Kom till mig om 5 minuter'' sa han och la på. Ett litet leende lämnade mina läppar och jag låste Oscars mobil och började att plocka upp alla mina saker. ''Han sa att jag skulle träffa honom'' sa jag och Oscar nickade. ''Oscar,, Tack'' sa jag och log mot honom. ''Hoppas allt ordnar sig nu'' sa han och jag nickade och började gå mot utgången. 

-

Jag knackade på Felixs hus och medan jag väntade passade jag på att ta ett djupt andetag. Låset vreds och en man öppnade dörren. Han hade jag aldrig sett förut men jag antar att det var Felixs pappa, Magnus som Felix hade berättat om. ''He.. Hej är Felix hemma'' stammade jag fram och kollade på mannen. ''Tyvärr men Felix är inte på humör för att träffa några fans'' sa Magnus lite lätt irriterat till mig. ''Jag är Felixs.. typ.. vän'' sa jag väldigt tyst. ''Som jag sa, Felix vill inte träffa några fans just nu'' sa han igen, med en starkare och argare röst. ''Pappa, släpp in henne'' sa Felix plötsligt och dök upp bakom Magnus. ''Hon är ingen foooer'' sa Felix irriterat och Magnus gick in igen och vidare till sitt kontor. Jag log lätt mot Felix och gick in. Jag visste inte om jag skulle vara glad eller ledsen att jag fick träffa honom så jag höll mig till den neutrala minen. 

Jag drog av mig skorna och jackan och följde efter Felix som redan hade börjat gå upp, utan att säga ett enda ord till mig. 

Felix satte sig ner i sin säng och jag drog in andan för att börja prata. 

''Felix vi måste prata'' sa jag och satte mig brevid honom i sängen. ''Jag har fattat det'' sa han surt och försökte undvika att möta min blick. ''Felix, förlåt jag har varit så idiotisk att det inte är sant'' sa jag ärligt och han kollade upp i mina ögon. Han ögon var klarblåa som alltid. ''Allt är mitt fel, jag var så jävla egoistisk, jag startade bråket, jag blev full och sedan sur på att någon jävla Daniel drogade mig. Fölåt Felix, allt är mitt fucking fel.'' sa jag och lät tårarna rinna längs med mina kinder, detsamma gjorde Felix.'''Eryka jag älskar dig, jag har gjort det från dag 1 och kommer göra det så länge jag lever. Eryka du är sjukt viktig för-'' ''Håll käften och kyss mig'' sa jag och pressade mina läppar mot hans.

 -

Ett nytt kapitel WOOP WOOP. Om ni är bror så kan ni kommentera och rösta på detta kapitlet <3 Och på Lördag (alla hjärtans dag) kommer jag försöka lägga upp ett speciellt kapitel :D Några som redan är taggade? Jag är som fan <3 

RÖSTAAA och KOMMENTERA om ni gillar mat och godis :))

//En väldigt mätt ERYKAAAAAAH

Don't tell 'em ≫ f.sLäs denna berättelse GRATIS!